10+0 (10+4)

Vecka 11 idag. Om drygt 2 veckor är det dags för ultraljud. Är redan nervös inför det. Vi ska inte göra KUB testet, men känns ändå nervöst. Tänk om det inte ser bra ut längre. Om det lilla hjärtat inte slår. Om lilla pyret inte lever. Sånt tänker jag på, inte hela dagarna, men i alla fall varje dag. Samtidigt är det inget som förändrats så har egentligen ingen grund för min oro. Men allt handlar om att jag inte har några symtom. Visst jätteskönt har det varit att slippa illamående och trötthet. Men jag är nog en sådan person som hade mått bättre av att få symtom. Men samtidig är det väl inte så konstigt att symtomen avtar i vecka 11. Mina bröst är sällan ömma och svullna nu för tiden. Det är mest när jag jobbar natt som jag känner av dem. Men som sagt symtomen avtar ju efter ett tag och det är helt normalt. Ska försöka njuta mer och oroa mindre. Inte mycket jag kan göra i alla fall.

9+0 (9+4)

Idag går vi in i vecka 10. Och jag har tagit ännu ett gravtest. Jag kan verkligen inte fatta att jag verkligen är gravid. Känner ju ingenting! Ömheten i brösten känns bara då och då och de är inte lika svullna längre. Verkar som att min kropp vänjer sig väldigt snabbt vid gravidhormonerna. Det superdåliga humöret är inte lika dåligt längre. Även om jag kan bli väldigt irriterad på min sambo till och från.

Men testet visade det samma som de innan har gjort;

Känns lugnande. Jag bryter dessutom alltid upp testen efteråt för att se hur starka strecken är och det var mycket starkare nu än tidigare. Så får väl känna mig säker på att jag är gravid.

8+3 (9+0)

Är en känslomässig bergochdalbana just nu. Är konstant irriterad på min sambo. Hoppas detta blir bättre snart. I alla fall för min sambos skull.

Sedan några dagar tillbaka har jag känt som pirrningar i ljumskarna och ner mot blygdläpparna. Undrar vad det beror på? Och så har jag idag fått väldigt mycket vita flytningar. Men det är ju tydligen inte så ovanligt.

8+0 (8+4)

Vecka 9 idag redan. Känns som att det bara var några dagar sedan vi passerade v 5+0 och lite av oron lättade. Sen har den ju i och för sig kommit tillbaka, oron alltså. Och den finns där fortfarande även om den blev betydligt lättare efter att VUL visade ett friskt litet pyre. Antar att mycket av oron kommer av att jag faktiskt inte har några riktiga gravidsymtom. Bara brösten som ömmar, men inte lika kraftigt längre och inte varje dag. Sen har jag märkt att molvärken kommit tillbaka lite igen. Antar att det är för att livmodern växer i omgångar. Att på VUL få se att vårat lilla pyre mådde bra lugnade mig eftersom jag då insåg att jag är gravid och att jag inte måste ha jättemycket symtom för att det ska vara bra med det lilla pyret. Men det går fortfarande aldrig en hel dag utan att jag tänker att det lilla pyret kanske inte lever längre. Kanske skulle oroa mig mindre om jag hade tydliga symtom som illamående och extrem trötthet. Men samtidigt är det ju väldigt behagligt att slippa dem. Tror ju inte att jag får de symtomen nu. Inte när jag redan är i vecka 9. Tänk att det bara är 3 veckor kvar tills vi går in i vecka 12. 4 veckor kvar tills vecka 12 är passerad och missfallsrisken minskar betydligt.

Första ultraljudet blir i vecka 13 (12+3). Så efter det kommer vi nog att berätta för föräldrar och syskon. Av familjen så är det bara min ena syster som vet om att jag är gravid. Funderar lite på hur vi ska berätta det. Framförallt för min sambos föräldrar. Det är ju deras första barnbarn så känns lite extra spännande att berätta för dem. Självklart är det lika spännande att få berätta för mina föräldrar. Men som sagt hur ska man säga det? Får fundera ut något bra och roligt sätt.

Vill bara att tiden ska gå lite fortare så att man kan få börja kolla på vagn på riktigt och köpa de första kläderna. Vill inte köpa något före vecka 12 i alla fall. Är väl dumt att önska att det ska fortare, det kommer säkert gå fortare än vad man önskar sen.

7+5 (8+2)

Skriver dubbla veckor i rubriken nu tills vi gjort UL. 7+5 är så jag räknat och vad VUL visade och 8+2 är så som min BM räknar utifrån mensens första dag. Detta gav ju dessutom lite olika BF enligt VUL 131223, enligt BM 131218 eller 131219 beroende på om datorn räknade eller hon tittade på sin snurra.

Ultraljud för datering blir 12/6 känns som att det är jättelångt dit... Men antar att det kommer gå ganska så snabbt ändå.

Kastar in en liten suddig bild på pyret från VUL. Pyret är alltså där strecket är.

7+4

VUL i onsdags gick bra! Vi fick se ett litet pyre som var 11mm långt och ett litet pickande hjärta. En underbar känsla. Det var precis som att en stor del av den oro jag burit runt på försvann. Och det blev lite mer verkligt allting. Tror detsamma gäller för sambon.

Idag är det dags för inskrivning på MVC. Inte lika nervös inför det :) Ska bara komma ihåg att inte kissa innan jag åker. Man ska lämna urinprov så skulle se till att vara kissnödig.

7+2

Om några timmar vet vi. Då är VUL gjort. Då vet vi om pyret mår bra eller inte. Antingen är vi glada eller otroligt ledsna. Är så himla nervös. Skulle helst vilja strunta i att gå dit. Men det kan jag ju inte. Och jag vill ju veta. Men jag vet inte alls hur jag kommer att reagera. Oavsett om det är positiva eller negativa besked.

7+1

Igår gick vi in i vecka 8! Och jag mår fortfarande toppen. Känt av lite illamående någon enstaka gång under nattpassen. Brösten ömmar lite mer igen, men det går i vågor. Kanske har jag sådan tur att jag inte får mer symtom. Precis som min syster.

Tycker dock att jag redan börjat lägga på mig runt magen. Svårt att hålla in den. Men det är nog bara fett. Men det syns även med en vidare tröja. Kanske bara är nu i början när magen är lite svullen.

Imorgon är det dags för VUL! Är lite nervös inför det. Tänk om det inte är som det ska. Det är det jag är nervös för. Om det är en eller två små bebisar spelar mindre roll. Bara det lilla pyret mår bra.

6+5

Känner mig fet. Inte ett dugg gravid utan bara fet. Sedan jag blev gravid har jag gått upp från 69,2kg till 72,9kg. Det beror nog inte så mycket på själva graviditeten faktiskt. Tror det snarare beror på att jag sedan jag fick veta att jag var gravid har börjat äta mer regelbundet. Det innebär frukost, lunch och middag. Och däremellan frukt som mellanmål. Innan kunde jag vissa dagar bara äta ett mål mat om dagen och en jäkla massa kaffe. Dessutom slutade jag med metforminet när jag fick veta att jag var gravid. När jag började ta dem så gick jag ju ner i vikt så då är det väl bara logiskt att jag går upp igen när jag slutar med dem. Men det känns jobbigt. Får helt enkelt börja ta dagliga promenader. Även om jag är trött. Så att jag förbränner mer av det jag äter.  Vill inte banta när jag är gravid. Så kommer fortsätta äta normalt och regelbundet, men vill inte heller gå upp typ 30kg under graviditeten. Och man ska ju röra på sig en halvtimme per dag när man är gravid.

I övrigt har mitt humör idag inte varit av denna värld. Tycker synd om min sambo som fått ta all skit. Har faktiskt inte varit några problem med humöret tidigare, men idag har det varit hemskt. Ena stunden glad, nästa arg och sen ledsen. Och konstant irriterad. Känner mig dessutom supertrött. Sov från kl 23 till 08. Sen sov jag från kl 10 till 12:15 och sen kl 15:15 till 16:15. Ändå lika trött. Blir kul att jobba 4 nätter på det.

Nä nu vill jag känna mig gravid! Inte sjuk!

6+4

Känner fortfarande ingenting som tyder på att jag är gravid. Brösten är inget ömma alls längre. Känner av dem lite lite på nätterna, men inget annars. Kissar stup i kvarten gör jag ju fortfarande och vaknar 2-3 gånger per natt. Men annars inget. Gick hela dagen igår och var orolig. Kommer vi att få se en tom hinnsäck på VUL? Har lilla pyret dött? Så med anledning av den oron så tog jag mitt digitala test som jag egentligen skulle ta på måndag när vi går in i vecka 8. Men jag får väl köpa ett nytt om jag verkligen vill testa då.

Så här blev resultatet av morgonens test:

Helt underbart att få se det där 3+ även denna gång. Jag var helt inställd på att veckotalet skulle blivit lägre och att jag därmed bara kunde invänta blödningen. Men nu känns det ju lite bättre. Kanske är jag bara lyckligt lottad och slipper illamåendet och den extrema tröttheten.

Jag är ju som sagt trött, men måste inte gå och lägga mig supertidigt på kvällen. Ofta blir det någon gång mellan 21-22 och det tycker jag inte är så farligt. Kan ju vara uppe längre om jag vill.

6+2

Glöm vad jag skrev igår. Jag känner inga symtom alls idag. Förutom att jag är svullen och uppblåst om buken, men det kan jag ju vara annars också så det räknas inte. Jag vill känna mig gravid! Annars får fan magen börja växa snart så att jag märker att jag är gravid. Blir ju så jäkla orolig att något ska vara fel med lilla pyret när jag inte känner något. Alla andra man känner har ju berättat hur illa de mådde i början och hur trötta de var. Jag känner inget!