Sjukstuga

Storasyster fick i fredags eftermiddag feber på 39. Och har haft det i stort sett sedan dess. Nattetid är hon även rosslig, men på dagtid bara trött och febrig. Hoppas det går över snart. De två senaste nätterna har hon och jag varit vakna mer än vi sovit. Hon har somnat som vanligt i sin säng, men vaknat redan efter någon timme på grund av feber och att hon blivit täppt. Idag har jag testat att höja huvudänden på sängen ytterligare och fick efter mycket om och men i henne en dos flytande Alvedon (har suppar oxå, men hon får panik så fort hon ser dem så har inte hjärta att ge dem längre). Hoppas det ska hjälpa så att vi får sova. Hittills verkar det ha gjort det så jag ska släcka lampan nu och försöka få i alla fall några timmars sömn. Och om ni undrar varför inte sambon tar storasyster den här natten så att jag får sova så är det för att han jobbar 12-timmarsnätter den här helgen, så i stort sett är jag själv med storasyster från fredagkväll till måndag lunch.

Sliten

Idag njuter jag inte av att vara gravid. Känner mig så himla uppspänd i magen, känns liksom stenhård och magmusklerna värker efter att ha burit runt på en febrig storasyster hela dagen. Lillebror håller igång för fullt därinne och verkar vilja komma ut genom naveln.

V 31+0

Känner mig som en heffaklump! Känner mig verkligen så himla tung, vilket kanske inte är så konstigt när vikten ökat med 1,6kg på en vecka (!). Hur är det möjligt? Jag äter inte för mycket och rör bra mycket mer på mig nu än när jag var gravid med storasyster. När det kommer till maten så äter jag snarare för lite. Glömmer ofta bort mellanmålen, trots att storasyster äter mellis både på förmiddagen och eftermiddagen så verkar det omöjligt för mig att passa på att ta en frukt samtidigt som henne, jag känner mig liksom inte hungrig, är mätt precis hela tiden känns det som. Men gissar på att det är vätska som orsakar viktuppgången, mina underben känns nämligen väldigt spända trots stödstrumpor. Och om jag står upp så känns det som att allt blod hamnar i fötterna.

Dagens mage

Otroligt egentligen att kroppen kan ändra sig så mycket.

Konstiga drömmar

Har ju senaste tiden vaknat väldigt ofta nattetid och därmed har jag även börjat drömma mycket och konstigt. De flesta drömmarna handlar om förlossningen eller graviditeten. Natten som var så följde jag med en kompis som hade värkar till förlossningen, själv var jag gravid i vecka 38, men ville väldigt gärna också få bli inlagd och föda barn så jag sa helt enkelt att jag hade värkar och gjorde sen allt jag kunde för att.slippa ctg, för om de satte ctg skulle de ju se att jag inte hade värkar på riktigt. I denna dröm fick jag även bristningar på magen, men inga vanliga bristningar utan jättedjupa som gick igenom huden och ner i underhudsfettet. Men det var tydligen inget konstigt för alla sa att det hör till när man är gravid och att de skulle blekna så småningom.

Vet inte om jag egentligen drömmer mer eller om det är att jag inte sover tillräckligt långa stunder för att komma in i djupsömn så jag minns dem.

Att inse sina begränsningar...

... är inget som jag är bra på. Hatar att inte kunna göra något som jag i vanliga fall kan. Till exempel; idag så tog jag tag i att röja på vår ena altan. Den har under vintern blivit en förvaringsplats för sådant som ska köras iväg till tippen och det ser ju inte så kul ut. Nu är den i stort sett ren och fin igen. Några saker kvar att bära bort, men fick se mig besegrad. Kroppen sa helt enkelt ifrån i form av många, många sammandragningar och en molande smärta i bäckenet. Hatar att lämna något halvfärdigt, för jag vet att det kommer att fortsätta vara halvfärdigt i flera veckor. Och jag blir av någon dum anledning stressad av att inget blir färdigt. Sambon är expert på att säga att vi ska fixa saker, men sen blir det aldrig av om inte jag själv tar tag i det. Eller så påbörjar han något, men tröttnar halvvägs och påbörjar något nytt. Så då gör jag det själv, även om jag inser att jag borde ta det lite lugnt. Men vill ju inte ha allt kvar när lillebror kommer. Det är tillräckligt svårt att få något gjort med storasyster som "hjälp". Så ska ta och ringa mina föräldrar i veckan och se om vi kan låna deras släpkärrra så vi kan köra iväg allt. Annars vet jag ju att det slutar med att allt står kvar bredvid garaget istället för på altanen och då gör det ju varken till eller från. Ska höra om vi kan få låna deras motorsåg också... Sambon påbörjade nämligen fällning av plommonträd, men det tog stopp när det bara var stammen kvar. Tydligen för jobbigt att såga ner för hand. Så sedan några veckor tillbaka så har vi haft en trädstam med ett uppgrävt hål runt om ute i trädgården. Och en halvt uppgrävd buske. Men orkar inte tjata hela tiden om att han ska göra klart. Lättare att se till att det blir gjort själv.

V 30+0

Lördag och vi byter vecka igen. Igår hade 75% av graviditeten passerat och det var 70 dagar kvar till BF. Idag är det 69 dagar. Det är ju verkligen typ snart som lillebror beräknas titta ut. Men jag får verkligen inte in i mitt huvud att vi snart kommer att vara 4 i familjen. Att vi snart kommer att ha 2 små skatter att älska över allt annat. Det går bara inte in. Har fortfarande inte kommit igång ordentligt med att boa inför lillebrors ankomst heller. Men känner konstigt nog ingen stress över det. Har faktiskt tvättat upp alla de kläder vi hade i storlek 50/56 så det är ju klart. Och så tog jag och rev ner tapeten i bebisrummet. Helt plötsligt tyckte jag att den tapeten som jag satte upp när jag väntade storasyster var alldeles för flickig. Så det blev en ny. Men i övrigt har jag inte gjort något inför lillebrors ankomst. Sist hade jag redan börjat packa BB-väskan och bäddat spjälsängen vid denna tid. Ska köpa en hel del till lillebrors rum och även lite kläder som är mer "pojkaktiga" i Ullared så kanske kommer jag igång med boandet på riktigt då :)

När det gäller graviditeten så händer det inte mycket. Jag har kvar mina krämpor och besvär, men mår egentligen oförskämt bra. Det jag lider mest av är att inte sova ordentligt. Men det kanske äntligen har börjat vända. Natten som var vaknade jag bara 3 eller 4 gånger och sov hela 2,5timmar i sträck!

Dagens mage

Med magen har det ju dock hänt något sedan förra veckan. Den har växt något enormt och nu ser den ut som med storasyster framifrån. Och den är verkligen ivägen nu. Känner mig stor som ett hus och misstänker att jag börjar få lite vätska i kroppen. Känns som det ibland, även om jag inte ser svullen ut. Men har gått upp 1,1kg på en vecka så inte konstigt om magen växt. 

...

Ibland vill jag säga upp min tjänst som mamma... Bara ibland, typ som nu. Sambon jobbar natt, jag lyckas äntligen somna vid 00:20, kl 00:57 vaknar storasyster. Hon är fortfarande vaken...

BM-besök och så lite gnäll

Igår var jag på besök hos BM igen. Allt såg bra ut.
Blodtryck 110/70
B-glukos 4,7
SF-mått 28
Hjärtljud 136

Och lillebror verkar ligga med huvudet neråt precis som jag misstänkt. Skönt att vet att allt ser bra ut trots att jag definitivt inte känner mig på topp.

Krämpor och besvär just nu
*Vaknar 1ggr/timme på nätterna
*Springer på toaletten 1ggr/timme dygnet runt. Spelar ingen roll hur mycket/lite jag druckit, är konstant i behov av en toalett. Ja förutom igår då när jag skulle lämna urinprov för då rådde det visst torka i min urinblåsa. Fick pressa ut några droppar tillslut.
*Ont i höfterna när jag sover för länge på samma sida
*Myrkrypningar i benen på kvällar och nätter. Finns inget så hemskt som myrkrypningar, de driver mig till vansinne.
*Halsbränna kom som ett brev på posten igår kväll och har gjort sig påmind frekvent sedan dess
*Näsblod varje morgon och i och med det konstant nästäppa
*Hemorrojder, dessa underbara små saker, verkar just nu föröka sig för var dag. Och då är jag ändå inte hård i magen :'(
*Och så idag har visst brösten börjat läcka, trodde nästan jag skulle slippa det denna gång, men vecka 30 är ju bättre än vecka 17 i alla fall.

Dagen idag började dessutom med huvudvärk. En sådan där huvudvärk som sitter placerad strax ovan ögonbrynen och som man vet inte kommer att släppa av på panodil utan bara kommer att bli värre. En sån huvudvärk vaknade jag med, men hade ändå en förhoppning om att kunna åka och jobba. Slopade den tanken vid 11-tiden då jag typ inte kunde stå upp utan att det kändes som att huvudet skulle sprängas. Så fick ringa och sjukskriva mig. Med en liten tjej hemma som just nu vill typ leva på sin mamma hade jag nog fått mer möjlighet till vila på jobbet dock. Men värken lättade undrar eftermiddagen och nu är den bara ett lätt molande. Så ska försöka sova lite nu snart tänkte jag.

Men lillebror mår ju bra i alla fall och jag är ju iallafall inte urininkontinent (än) KNIP!

V 29+0

Välkommen vecka 30. Jag börjar känna mig tung och otymplig. En känsla jag inte kommer ihåg att jag hade när jag väntade storasyster. Men nu med lillebror så är magen verkligen ivägen. Det är svårt att ta på sig skorna, för att inte tala om att klä på en trotsig storasyster. Men jag njuter av varje sekund. Jag älskar att vara gravid. Även om denna graviditet inneburit en hel del dalar. Framförallt när det gäller humöret. Jag har brutit ihop hur många gånger som helst. Och då menar jag verkligen brutit ihop. Tålamodet är i botten och sömnbristen gör det inte bättre. Allra värst var det veckan innan vi åkte på semester. Jag tänkte ärligt tanken att lämna storasyster i affären och åka hem när hon trotsade som värst, och jag har helt ärligt tänkt att det kanske vore bättre om sambon och storasyster får klara sig utan mig. Skulle nog säga att jag hade en liten depression där, eller början på en i alla fall. Men efter semestern har det känts bra. Inga raseriutbrott eller sammanbrott och hysterisk gråt. Tålamodet är också lite bättre så hoppas det håller i sig. Att det är ljust på dagarna och solen skiner hjälper ju till ganska mycket. Förmodligen därför jag mår så mycket bättre efter en vecka i solen då vi i stort sett varit utomhus hela dagarna. Försöker vara ute några timmar varje dag även nu när vi är hemma. Lapa sol och så får sessan busa av sig.

I övrigt så är lillebror en riktig vilde därinne i magen och hans sparkar och kullerbyttor är allt annat än bekväma just nu. När jag väntade storasyster så kan jag inte minnas att sparkarna gjorde ont, men det gör de nu. Han lyckas träffa rakt på nerver så det skjuter som knivar i hela magen. Dessutom fortsätter han att ligga långt ner och ibland känns det som att han försöker trycka sönder mitt bäcken ben. Det verkligen spänner i det. Har även en hel del ilningar i slidan precis som jag hade när storasyster la sig tillrätta med huvudet neråt i bäckenet. Inte helt säker på att han lagt sig så ännu, men han gör det nog snart. Ska fråga BM på måndag hur han ligger.

Har även en hel del känningar från fogarna bak. Framförallt när jag går. Behöver inte vara några långa sträckor utan det är mest hastigheten som avgör. Går jag lugnt och sakta så känns det inget, men jag är en person som går fort typ alltid och då gör det ont. Sjukt ont faktiskt, men samtidigt är det ju bra att röra på sig så lite promenader försöker jag ändå få till några gånger per vecka.

Magen 27+0

Magen 28+0

Magen 29+0

Magen växer ju så det knakar just nu i alla fall. Och vågen tickar sakta uppåt. Den visade 82,3kg imorse så nu ligger vi på +12,9kg. Så min gissning på att det kommer att sluta på cirka 20kg+ är nog inte helt fel.

Graviditet nr 1 vs nr 2

Ganska stor skillnad på magen nu mot när sessan låg därinne :-)

Sammandragningar

Dagen har gått i sammandragningarnas tecken. De är kraftiga och kommer ofta. Inte onda, men extremt obehagliga. Under hela veckan när vi var på semester hade jag kanske 5 sammandragningar totalt och de kom framförallt när vi var ute på våra dagliga långpromenader. Men nu så fort vi varit hemma ett dygn så kommer de tillbaka. Funderar på om jag kanske är omedvetet stressad och att det är det som ger sammandragningar. Eller om det helt enkelt är så att kroppen tog semester från att träna inför förlossningen. För även om vi längtar efter lillebror får han gärna stanna kvar inne i magen ett tag till.

Semester!

Just nu sitter jag och sambon ute i den ljumma kvällsluften på Teneriffa. Sessan somnade för cirka 30minuter sedan. Bara 1 dag kvar här. Redan 7:30 på söndag går flyget hem. Den här veckan har gått superfort, men oj så skönt det varit att bara umgås, njuta av sol och värme och inte behöva tänka på vare sig städning eller matlagning.

Rutinerna vi har hemma har fått ändras lite, framförallt när det gäller tiderna för mat och sovdags. Våra dagar här har sett ut ungefär så här: vaknat ca 8, ätit frukost ca 9:00, mellis ca 11:00, lunch ca 13, eftermiddagstupplur ca 14-15:30, mellis ca 16, middag ca 18:30, kvällssnack ca 20, sova ca 22:00. Så det som skett är egentligen att allt förskjutits ca 2-3timmar. Får se hur lätt det är att komma tillbaka till de vanliga tiderna igen. Men har man semester så har man :-)