14+0

Vecka 15 är här och därmed är första trimestern slut! Helt sjukt ändå. Bara två trimestrar kvar sen har vi vårt lilla pyre här hos oss. Den här veckan har gått extremt sakta. Konstigt hur olika det kan vara från vecka till vecka.

Under den här veckan har fler och fler blivit varse att det är en liten på gång. Magen är inte så lätt att dölja längre :) Nu säger jag ja på frågan, berättade för chefen i tisdags så nu känns det som att resten på jobbet också kan få veta. Fast jag basunerar inte ut det än, men frågar någon så säger jag ja.

Svärföräldrarna fick veta i veckan också. Så glada blev de. Det är ju deras första barnbarn.

Snart känns det som att det är okej att börja titta på barnvagn på allvar. Vet nog vilket vi ska ha redan. Min syster har en sådan och den är jättelätt och smidig. Inte katastrofalt dyr heller. Sen efter semestern ska vi på RUL och därefter tänker vi göra iordning barnrummet. Ska även skriva en inköpslista på sådant som vi måste köpa innan pyret kommer.

Dagens mage

Mår fortfarande oförskämt bra. Har dock börjat känna av ryggen lite när jag sover, men det lindras med ett ihoprullat täcke som stöd för ben och kropp. Känner även av att det drar lite till och från ner mot ljumskarna, framförallt efter att ha böjt mig mycket eller till exempel städat. Men jag står ut. 

13+0

Vecka 14 idag. Tiden går ändå ganska snabbt nu. Dröjer väl inte länge förrän man känner de första sparkarna från det lilla pyret.

Jag mår fortfarande toppen bra. Inga egentliga besvär om man bortser från mina humörsvängningar. Fast de har börjat minska lite. Kommer inte så ofta längre.

Här kommer dagens mage

Den växer inte jättemycket vecka till vecka, men formen tycker jag ändrar sig en del. Tycker den börjar puta ut mer nu. Och den syns tydligt även i löst sittande tröjor.

Imorgon ska jag berätta för mina chefer tänkte jag. Egentligen hade jag nog tänkt vänta lite till, i alla fall en vecka till. Men eftersom andra på jobbet börjat fråga om jag är gravid och jag inte längre känner behov av att inte säga sanningen så är det lika bra att även cheferna får höra det. Hellre tidigt från mig än att de hör det från någon annan.

Ultraljudet.

I onsdags var det ju ultraljud. Allt såg bra ut och vi fick se det lilla pyret röra sig där inne. En lite lustig och samtidigt underbar känsla. Kan fortfarande inte riktigt fatta att det där lilla människobarnet växer inne i mig.

Har i alla fall kunnat slappna av mer den här veckan och börja njuta mer av att vara gravid. Men helt har jag inte slappnat av. Det finns ju fortfarande risk för missfall även om den minskat betydligt nu. Har börjat få en ganska stor mage som är svår att dölja under kläderna och många på jobbet har frågat om det är en bulle i ugnen. Och nu mer svarar jag ja på den frågan. Men det känns lika konstigt varje gång. Är det verkligen jag som är gravid? Som ska få ett litet pyre om några månader? Är det äntligen vår tur.

Berättade för mina föräldrar i torsdags. Som jag trodde hade mamma redan listat ut att jag var gravid. Hon har den förmågan. Sen berättade hon att hon hade drömt det redan 18/3. Hon drömde även att det var en liten flicka så vi får väl se vad det är som kommer till världen i december.

12+0 (12+4)

Vecka 13 idag. Idag ska risken för missfall ha minskat med 65%. Med andra ord borde man kunna slappna av lite nu. Och på onsdag får vi se lilla pyret på ultraljudet. Efter det är gjort ska jag börja njuta av graviditeten och äntligen får vi börja köpa saker och planera. Och framförallt så kan vi berätta för nära och kära :)

Magen idag

Det börjar ju likna en gravidmage! Inte bara en tjockismage. Den börjar bli svår att dölja nu så det är tur att vi gör ultraljudet på onsdag. Jag vill inte berätta för någon innan det är gjort.

11+0 (11+4)

Vecka 12! Snart är den mest riskfyllda tiden över. Kommer inte slappna av förrän ultraljudet är gjort nästa vecka. Igår trodde jag att det var missfall på gång. Anledningen; en blodstrimma i en flytning. Inte varit något mer blod efter det så nu börjar jag bli lite lugnare igen. Men när jag såg den där strimman med blod blev jag iskall och kallsvettig. När jag fick missfall sist så började det just med lite lite rosa på pappret kvällen innan. Så var helt inställd på att det skulle vara massor med blod nu på morgonen. Men det var inget på pappret. Har sprungit på toaletten hela tiden på jobbet för att kolla om det kommit något mer blod. Men det har bara varit genomskinliga flytningar. Men oron inför att det inte ska finnas något hjärta som slår på ultraljudet är ju inte mindre nu. Det är inte så lätt att tänka att man väntar barn inte missfall alla gånger.

Har i alla fall satt ihop ett litet kollage över magen från v 8 - v 12

Större har den ju blivit, men jag vet inte om det är så mycket av graviditeten eller bara fett. Antagligen på grund av att jag sedan jag blev gravid har börjat äta bra och regelbundet.