Idag är det bara 100 dagar kvar tills lillebror är beräknad. Senaste veckan har hans små sparkar blivit till kraftiga buffar och ett antal kullerbyttor görs varje dag. Tidigare har han mest legat och sparkat neråt och bakåt så det har inte varit så mycket som synts och känts framåt, men nu så. Och det är så mycket tydligare än vad jag upplevde det med sessan. Tror som sagt själv att det beror på att jag inte gått upp lika mycket i vikt denna gång så det finns helt enkelt inte lika mycket underhudsfett som isolerar. Mysigt är det i alla fall att känna honom leva runt därinne.
Sessan verkar vara på väg in i någon ny separationsfas. Vet att det är vanligt med en sådan runt 1,5 års ålder så det är ju inte så långt ifrån. Hon är väldigt gnällig och vill helst vara nära nära. Och nattningarna är inte lika smidiga längre som för bara någon vecka sedan. Då somnade hon direkt när vi sagt godnatt och lagt henne i sängen. Nu gråter hon hysteriskt så fort vi går ut ur rummet och det blir många vändor in för att natta om. Men somnar gör hon i alla fall i sin säng och sover större delen av natten utan att vakna och behöva nappen. Men hon vaknar tidigt! Imorse redan kl 05, men vanligast är att hon vaknar runt 05:30-06. Samtidigt som hon verkar ha behov av att vara nära så märker jag att hon mer och mer vågar ta kontakt med andra barn och vuxna, vilket är roligt att se. Som idag på öppna förskolan så ramlade hon och blev ledsen. Hon gick direkt till mig och ville att jag skulle blåsa på handen, men sen gick hon även runt till de andra föräldrarna för att de också skulle blåsa :) Hoppas i alla fall att den här fasen är snabbt övergående så vi kommer tillbaka till de normala rutinerna igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar