Min sambo jobbar ju treskift. Förmiddag 05:45-13:45, eftermiddag 13:45-21:45 eller natt 21:45-05:45. Helger jobbar han antingen 06-18 eller 18-06. Detta innebär att jag ofta är själv med barnen och måste fixa nattningen själv.
Det har faktiskt gått över förväntan. Mycket tack vare att storasyster slutat sova på dagen och är riktigt trött vid läggning. Hon somnar oftast på 5-10 minuter vid 19-tiden medan jag läser saga för henne. Lillebror har ofta somnat strax innan, annars ligger han på min arm och somnar även han till sagan. Underbart med en nattning som inte innebär gråt och skrik :-)
Men så vissa kvällar (som tur är väldigt sällan) blir det som igår. En trött och allmänt irriterad mamma som ska försöka få en övertrött lillebror med magknip att ligga tyst och somna på armen medan hon läser saga för den ännu tröttare storasystern. Kan bara sluta i gråt och dåligt samvete. Lillebror grät och tjorvade vad jag än gjorde vilket gjorde storasyster ledsen för att hon ville att mamma skulle läsa saga så att hon kunde sova. Gråt från två små barn gjorde mig superstressad och tillslut skrek jag på lillebror "vad är det som är fel!) vilket ju bara gjorde honom mer ledsen. Inte så smart såhär i efterhand.
Tillslut rapade han och slocknade därefter av utmattning på min arm. Då somnade storasyster på 5sekunder. Och kvar satt jag och kände mig som världens sämsta mamma som skriker på en 4 månader gammal bebis, och därmed gör nästan 2åringen ledsen och orolig innan sovdags. Bett båda barnen om förlåt en miljon gånger och lovat att aldrig mer skrika på dem. Ett löfte som antagligen kommer att brytas. Men inte idag i alla fall. Idag var nattningen lugn och harmonisk. Inget skrik eller gråt från någon av oss. Ikväll känner jag mig som en bra mamma, även om jag fortfarande mår dåligt över gårdagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar