För lite mer än en vecka sedan påbörjades uppdrag; få sessan att somna själv utan att mamma måste stå böjd över sängen och klappa på ryggen. Jag har alltid varit emot alla dessa metoder som innebär att barnet ska lämnas att skrika och gråta ensam i ett mörkt rum. Enligt mig kan det aldrig leda till att ett barn känner sig trygg och lugn med att lägga sig och sova i sin säng. Andra får tycka annorlunda, men det är min åsikt.
Samtidigt fattar jag ju att jag måste gå ut ur rummet för att hon ska lära sig att somna själv. Så då gjorde jag en egen variant som såg ut ungefär så här:
Talar om flera gånger för sessan att det snart är dags att sova. Strax innan det är dags så har hon fått nappen och får sitta i knät och lugna ner sig lite.
Sen går vi in i hennes rum, jag pussar henne och säger godnatt, sov gott, mamma älskar dig. Lägger sen henne i sängen, ger henne sin snuttefilt och stoppar om henne.
Därefter gick jag ut ur rummet. Vilket resulterade i en mycket ledsen och arg sessan. Gick in igen, la henne ner, stoppade om och upprepade orden godnatt, sov gott, mamma älskar dig och gick sedan ut igen.
Denna procedur upprepade sig sedan under cirka 1 timmes tid första kvällen. Men hon somnade (antagligen mest av utmattning) och sov sen till 04:30 innan hon vaknade. Så en klar förbättring.
De följande kvällarna såg ungefär likadana ut, men istället för att hon somnade snabbare för varje kväll blev hon snarare mer och mer hysterisk och för 3kvällar sedan nådde det sin kulmen och det var även då jag insåg att detta inte var för oss. Hon hyperventilerade, kastade sig mot väggarna och var helt hysterisk oavsett om man var hos henne eller inte. Och enligt mig är det inte så det ska vara så då tänkte jag om.
Nu gör vi så här:
Börjar likadant med att tala om att det snart är dags att sova, ger nappen och låter sitta i knät och lugna ner sig.
Gör också likadant med att pussa henne, säga godnatt, sov gott, mamma älskar dig, lägger i säng, ger snuttefilt och stoppar om. Skillnaden sen är att istället för att gå iväg så ställer jag mig utanför rummet så att hon kan se mig, men jag tittar inte på henne. Går in efter er 1-2minuter om hon rest sig upp och lägger ner henne igen, därefter går det oftast bra att gå iväg. Inga illvrål eller ilska och nattningen tar mellan 5-10 minuter och hon sover i stort sett helnätter. Ibland vaknar hon till 1 gång under natten, men då somnar hon om direkt när man ger henne nappen.
Känns superbra att vi hittat en metod som funkar för både mig och sambon. Han la henne ikväll för första gången när jag var och jobbade och det hade gått hur bra som helst. Inget skrik alls och hon somnade på cirka 10minuter. Och att sover i stort sett hela nätterna är ju bara en bonus :-)
Tack för att du delar med dig av hur har ni gjort! :) Vi har börjat med att försöka få lillan att sova i sin säng hela natten (sovit med oss halva nätterna tidigare) och när hon har vant sig vid det så ska vi nog sakta men säkert försöka lära henne att somna utan att vi buffar/klappar henne också. Vi hoppas att det ska leda till att hon har lättare för att somna om på nätterna så att vi slipper 1-3 h vakenhet på nätterna... :) //Anonym i liknande sits
SvaraRadera