Jag är trött och kroppen gör ont dagligen, framförallt ryggen. Och sammandragningarna börjar bli lite jobbiga. Men jag är inte trött på att vara gravid. Jag tycker det är underbart och vi är inte redo för bebis ännu. De senaste dagarna har det börja landa i mitt huvud att det ju inte är så långt kvar. Jag och min syster var i Ullared och handlade på Gekås i lördags så nu har jag köpt det mesta inför lillebrors ankomst och en helt garderob med kläder i strl 92 till storasyster. Så nu har jag börjat boa lite smått. Köpte ett fint set som lillebror ska ha hem från BB och lite nya sängkläder. Började packa BB-väskan lite igår och idag köpte vi ett paket med newborn blöjor i strl 1. Hade glömt hur små de där första blöjorna är. Planen är att pyssla och dona lite varje dag så att bebisrummet blir riktigt ombonat och mysigt. Nu kommer ju inte lillebror att sova där första tiden, men vill ha det klart ändå. Har köpt hem ingredienser för att kunna baka lite bullar och kakor inför lillebrors ankomst också så ska göra det framöver.
Magen vecka 32+0
Är lite orolig för hur första tiden med två barn kommer att funka. Är helt inställd på att det kommer att bli jobbigt några veckor, dels ska vi lära känna vår nya familjemedlem, storasyster ska acceptera att lillebror också får uppmärksamhet och framförallt måste vi se till att hon inte känner sig bortglömd eller utbytt. Jag har sagt till sambon att denna gång så får alla besök vänta lite. Absolut inga besök under första veckan, (helst inte andra heller om jag får bestämma) så att vi får chansen att lära känna vår nya familj. När storasyster föddes hade vi ju besök nästan varje dag i början och besöken fortsatte ju i 2 månader. Det orkar jag inte denna gång. Vet hur slut jag var sist och kände bara att jag ville vara med min lilla familj utan massa andra som kom och hälsade på. Så denna gång får folk helt enkelt acceptera att de får vänta. Är jag helt ute och cyklar när jag känner så här?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar