Oj nu blir det många inlägg denna dag. Men vad gör det. En annan dag blir det kanske inget.
Blev så glad nyss. En kompis till mig som också har PCO är gravid! De har också försökt länge. Hon började på pergo i början av året tror jag. Och nu är hon gravid!! Blir så lycklig. Hennes problem var tvärtemot mitt, överstimulering av pergo så det har ju tagit ett tag för dem också. Detta ger mig hopp om att det kommer lösa sig. Vi med PCO har ju i regel mycket dugliga ägg så ofta blir vi lätt gravida när vi väl har ägglossning så det känns positivt. Sen vet jag att det inte är vanligt att man blir gravid på första försöket. Läste någonstans att genomsnittet är att 80% blir gravida inom ett år. Jag har ju haft en ägglossning spontant. Den blev vi inte gravida på fastän att vi prickade in det exakt (kände av ägglossningen jätteväl och fick ägglossningsflytningar). Men det finns ju inget som säger att vi inte blir gravida på nästa ägglossning.
Helt sjukt egentligen hur mitt humör och min inställning går upp och ner. Bryter ihop totalt efter VUL för att nästa dag vara positiv och se framåt. Därmed inte sagt att jag glömmer bort det. Tänker på nästan jämt. Enda gången jag inte tänker på det är väl när jag jobbar. Om inte någon av kollegorna som är gravida jobbar samtidigt förstås. Då kommer tankarna. Men det går att koppla bort det då i alla fall. Så fort jag inte har något att göra tänker jag på det. Mycket därför jag startade den här bloggen. Få en möjlighet att skriva ner allt som snurrar i huvudet istället för att mala det om och om igen inne i huvudet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar