28+0

Vecka 29 idag och tredje trimestern är påbörjad. Inte långt kvar nu. Verkar som att jag lägger på mig cirka 1kg per vecka nu. Oavsett vad jag stoppar i mig. Vägde 89,7kg imorse jämfört med 88,5kg i vecka 28. Börjar ställa in mig på en viktuppgång på cirka 30kg. Dubbelt så mycket som rekommenderat. Ska till BM imorgon och då tänkte jag prata med henne lite om vikten. Vet ju att man inte ska banta när man är gravid, men det kanske är så att jag kan göra något annat för att inte gå upp så mycket. Motionera är säkert en av lösningarna. Men jag är så extremt dålig på det. Och konditionen är inte den bästa. Flåsar så fort jag går i lite raskare takt känns det som.

Dagens mage

Gigantisk är ett passande ord. Och det känns att det börjar bli tungt. Men än så länge ingen foglossning i alla fall. Sover som en kratta på grund av att jag måste vända mig ungefär 1gång/timme. Får så sjukt ont i höfterna när jag sover så vaknar helt enkelt av det. Går på toaletten minst 2 gånger/natt också. Så lite sömnbrist har jag. Men det är väl bra träning inför när bebisen är född.

Håller på och fixar i blivande barnrummet för fullt. Idag ska renoveringstapet och taklister upp så att sambon kan måla taket sen. Och jag ska måla foder när han är klar. Sen får jag äntligen börja med det roliga. Nämligen måla väggar och tapetsera :)

27+2

I måndags gick vi in i vecka 28. Sista veckan på andra trimestern. Sjukt ju, mindre än 90 dagar kvar till BF nu. Jag mår fortfarande bra, men den här veckan har jag känt att det varit jobbigare att arbeta än tidigare. Blir jättetung i benen av att gå och magen är ivägen vid många tillfällen. Räknar ner till ledigt nu. Bara 15 arbetspass kvar om jag räknat rätt. Känns skönt, men samtidigt lite konstigt.

Magen 27+0

Tycker magen ser ut att hänga ner när man ser den framifrån? Eller ser jag helt fel? Från sidan ser den ju inte ut att ha sjunkit ner.

I måndags kom jag ihåg att väga mig och vågen stod då på 88,5kg. Alltså plus 18,5kg hittills :-O Men å andra sidan bara 2kg+ på 2 veckor.

Happy B-day!

Grattis till mig! Idag fyller jag 28år. Första födelsedagen på länge som jag inte känner ångest över att åren springer iväg och jag inte uppfyllt något i mitt liv. Tidigare år har det varit något som fattats. Det har inte räckt med pojkvän, fast jobb och hus. Den där sista delen i familjen. Det lilla pyre som nu växer i mig. Det är det som fattats. I år känner jag ingen ångest alls och att jag blir ett år äldre och därmed är ett år närmare 30 stör mig inte alls. Jag har ju hela livet framför mig och 2013 har varit det bästa året i mitt liv hittills.

Oro

Ensam hemma. Sambon jobbar natt. Har ju alltid haft lite svårare att sova de nätter han inte är hemma, men nu när jag är gravid är det värre. Jag har märkt att jag oroar mig mycket mer nu för att något ska hända honom. Att han ska krocka på vägen dit/hem eller att det ska hända något med honom på jobbet. Så när han inte är hemma finns den där oron alltid i bakhuvudet, och blir som värst när jag ska sova.  Vill ju att lilla pyret ska ha en pappa.

Pyret verkar i alla fall må bra, just nu sparkar det för fullt och jag försöker lista ut om h*n lagt sig med huvudet neråt. Imorse låg h*n i alla fall tvärs över så jag fick sparkar och puffar långt ute i sidorna. Nu är det mest kring naveln, men även lite fladder långt ner i magen. Gud så jag längtar tills vi får träffa lilla pyret.

Imorgon ska vi åka och träffa en helt nybakad liten tös. Min kompis fick sitt andra barn för två veckor sedan så vi ska dit och träffa den lilla flickan för första gången :) Ska bli mysigt. Kommer att tycka att hon är så liten nu när jag är van vid min systers lilla pojk som inte är så liten längre. Ett riktigt litet busfrö är han, mosters lilla skitunge. Min syster kommer att ha fullt upp sen när han lär sig krypa och gå :-P

26+0

Vecka 27 idag och mer än 65% av graviditeten är avklarad. Bara 97 dagar kvar till BF. Dagarna springer verkligen iväg nu. Bara 17 arbetspass kvar. Börjar känna mig väldigt gravid nu. Stor och tung mage. Tidigare har jag känt att jag kunnat göra nästan samma saker som innan jag blev gravid, men inte längre. Det är inte längre lätt att krypa runt på golvet och skruva fast eluttag, och inte heller är det lätt att lyfta stora gipsskivor. Ja vi håller på med renoveringen av barnrummet :) Får ta det lite lugnare helt enkelt och sambon får ta de tyngre grejerna.

Känner av ganska mycket sammandragningar, men inget som gör ont så det är nog bara livmodern som övar sig. Hjälper inte att vila, de kan komma när som helst så tror inte det är på grund av överansträngning. Men det ska bli skönt att snart få gå hem från jobbet.

Dagens mage

Den växer sakta men säkert. Vet inte om jag gått upp i vikt den här veckan. Glömde nämligen att väga mig imorse så det får vänta till nästa vecka helt enkelt. Håller hårt på att bara väga mig när vi går in i ny vecka eftersom jag har så lätt för att fixera mig vid vikt.

Fredagen den 13:e

Ingen otur än så länge, men dagen är ju inte slut ännu. Tog flexledigt från jobb idag så har varit hemma och jobbat istället :) Diskat, tvättat och städat.

Syster och systerson har varit här på kaffe och smörgåstårta. Det var trevligt. Han är ju så söt den där lilla pojken. Och har utvecklas för varje dag som går. Tiden går så fort.

Jag har köpt 3st disktrasor för 30 kronor. Jag kan helt enkelt inte säga nej när det kommer två små killar på cirka 7 år och säljer. Det är därför sambon alltid är den som får öppna annars. Och är jag själv hemma så brukar jag helt enkelt låta bli att öppna för att slippa säga nej. Men av någon anledning fick jag idag för mig att öppna dörren. Och eftersom jag hade pengar hemma så kunde jag inte säga annat än ja.

Sen fick jag överraskningsbesök av mamma, pappa och syster. De hade varit på ÖoB och köpt en trappstege till mig så jag kan putsa mina fönster. Så snälla de är. Så nu får jag se till att putsa fönstrena under nästa vecka när jag är ledig. De har ju faktiskt inte blivit putsade sedan vi flyttade in i juni 2012.

Mina höfter håller på att ta kål på mig nattetid och första timmen efter att jag gått upp på morgonen. Lite typiskt är det. Under den här veckan har jag bara vaknat en gång per natt och behövt gå på toaletten, men då har jag istället vakant en miljon gånger per natt och varit tvungen att vända på mig för att jag har så ont i höfterna. Så inte får jag mer sömn nu än förut. Försöker mildra lite med att ha ett täcke ihoprullat som en helkroppskudde, men jag vet inte om det har någon effekt egentligen. Men det är skönt att ha som stöd i alla fall.

Namn

Har suttit nu i någon timme och letat efter bra namn som passar både i Bosnien och Sverige. Har ju haft lite förslag tidigare, men inte så jättemånga. Hittade dock en bra sida nu ikväll med bosniska namn för både tjejer och killar och bland dem lyckades jag hitta ganska många som funkar bra även på svenska.

Pojknamn

Benjamin

Emil

Albin

Elias/Ilijas

Milo

Adam

Edvin

Jakob

Flicknamn

Ines

Nadja

Alma

Ida

Elvira

Amalia

Hanna/Hana

Iris

Irma

Maja

Milla

Mira

Nadja

Nina

Sabina

Sandra

Selma

Sonja

Som vanligt hittade jag fler namn för flickor än pojkar. De som är markerade med blått och rosa är de namn som är absoluta favoriter. Men sambon gillar fortfarande inte Elvira eftersom hans moster heter så och han aldrig riktigt gillat det namnet. Ett namn som jag faktiskt blev glad över att se i listan och som direkt blev en favorit bland tjejnamnen är Iris. Min pappas mormor hette Iris och vi var mycket hemma hos henne när vi var små. Så om sambon också gillar det kan det mycket väl bli en Iris om det är en tjej.  Alla tre killnamnen som är markerade är superfavoriter. Så där kan det bli svårt att välja. Elias vet jag dock inte vilken stavning jag gillar mest. Att det ska vara så svårt att välja ett namn. Sen kanske man bestämmer oss för ett namn och sen när pyret kommer ut så passar det inte alls. Svårt!

25+0

Vecka 26 idag. Tiden går fort. Räkna ut att jag bara har 22 arbetspass kvar om jag får godkänt från försäkringskassan att gå hem i oktober. 22 arbetspass är ju ingenting. Det är faktiskt lite jobbigt att arbeta. Det börjar bli tungt. Och så känns det som att mina magmuskler runt naveln håller på att brista. Gör skitont i dem, framförallt när jag går eller böjer mig framåt. Och det gör jag ju hela tiden när jag arbetar.

Dagens mage

Veckan som varit har magen inte växt så där supersnabbt. Men lite skillnad är det. Tror att jag nyss avslutat en riktigt tillväxtfas för jag har ju varit konstant hungrig i några veckor, men det har börjat släppa lite nu. Och vikten är bara + 0,2kg den här veckan. Får se när nästa växtspurt kommer. Förhoppningsvis inte förrän efter vecka 32. För som sagt det börjar bli tungt att jobba.

Lilla pyret mår i alla fall fortsatt bra. Sparkar och hickar om vartannat och det är inte lugnt därinne många minuter. Tror att h*n nu ligger med rumpan uppe vid naveln och huvudet neråt, för sparkarna är framförallt i övre delen av magen nu. När vi var på ultraljudet låg h*n med rumpan neråt och fötterna under sig. Och då kände jag sparkarna långt ner i bäckenet. Dessutom känns hickan nu strax ovanför blygdbenet.

Att känna ett litet liv röra sig inne i mig är något av det mest fantastiska jag någonsin varit med om. Kommer att sakna det så himla mycket när pyret är ute hos oss. Jag älskar helt enkelt att vara gravid och är tacksam över att jag har fått må så bra hela graviditeten. Vad gör lite värk i höfter och magmuskler när belöningen är ett litet barn. Tycker det är så synd att inte sambon får uppleva det på samma sätt. Det är ju inte samma sak att känna det lilla pyret röra sig genom huden.

Ultraljudet

Igår var det ÄNTLIGEN dags för ultraljud. Och vi fick se en frisk liten krabat. Måttet på huvudet stämde exakt med hur långt gångna vi är i graviditeten. Var en stor lättnad att få bekräftat att det lilla pyret är friskt. Lite rund om magen och långa ben. Sen tyckte sambon att pyret hade hans panna. Nu längtar jag ännu mer tills h*n kommer ut till oss.

Han som gjorde ultraljudet var jättebra och trevlig. Tror nästan att jag kan tänka mig att gå till honom för ultraljud vid nästa graviditet. Visst man får betala för det då, men han var så bra.

Här kommer en bild på lilla pyret

Älskade lilla barn. 

24+1

Idag var jag på mitt vecka 25-besök hos barnmorskan. Allt såg bra ut.

BT: 120/70
B-glukos: 4,4
Hb: 117

SF-mått: 25
Hjärtljud: 150slag/minut.

Nu känns det som att allt kommer att gå jättefort. Har ju redan besöket för vecka 29 bokat liksom. Fast jag måste ringa imorgon och ändra tiden. Råkade boka in det till 24/9 och då är jag bara i vecka 28. Så ska ändra det till veckan efter.

Föräldragrupp är också inbokat till 7/11 och 14/11. Herregud alltså. Vårat lilla pyre är ju snart här.

24+0

Idag går vi in i vecka 25 och jag känner mig inte lika stressad över allt som måste fixas innan pyret kommer. Därmed inte sagt att jag inte är stressad alls. Men nu är det mest att vänta som gäller.

Moderskapsintyget är inskickat till försäkringskassan, ansökan om graviditetspenning är också inskickat. Så egentligen behöver jag inte stressa upp mig över det, men nu är det ju väntan på att få det godkänt istället. Och försäkringskassan kan ju strula. Det vet jag av tidigare erfarenheter.

Imorgon ska jag på första besöket hos BM för att mäta magen och lyssna på bebisens hjärta. Ska bli kul, men lite nervös är jag :) Sambon hade tyvärr inte möjlighet att följa med på det besöket eftersom han jobbar och inte kan ta ledigt 2 dagar i rad. Han ska ju gå hem tidigare på onsdag när vi ska på ultraljudet.

Börjar få lite ont i ryggslutet, särskilt på jobbet. Och när jag sover ska vi inte tala om. Vaknar x många varje natt och måste byta ställning. Värker i både rygg och höfter efter att ha legat stilla några timmar. Men jag står ut.

Dagens mage

Den börjar verkligen bli stor. Och ivägen. Framförallt när jag ska ta på mig skor och strumpor. Men jag älskar min mage. Kan ligga och smeka över magen hur länge som helst. Tror faktiskt jag kommer att sakna min mage sen när pyret är ute, men då får vi ju något ännu mer underbart.

Tänkte för några dagar sedan på vilken tur vi ändå haft och hur tacksam jag är för det. Lilla pyret blev till efter bara en behandling med puregon. Hur stor är den chansen liksom. Om det inte hade tagit sig då så hade vi kanske fortfarande varit inne i snurran med sprutor och sexförbud. Men någon ville att det skulle vara vår tur nu. Och om bara några månader går vår högsta önskan i uppfyllelse. Är så himla lycklig över det och tacksam.