Äl+2?

Vet fortfarande inte om det varit ägglossning. Tempen var lite högre imorse än den varit tidigare, men det bevisar ju ingenting. Den ska ju fortsätta så med. Vet väl säkert i övermorgon.

Tempen: 36,47
Tappen: Mellan, mellan, stängd
Flytningar: Krämiga

Den ser ju i alla fall ut att vara på väg uppåt :)

Tror ju att det varit ägglossning, men helt 100% är jag inte. Hoppas gör jag dock. Vill så gärna slippa alla besvär med PCO. Jag vill känna mig normal, inte behöva ta sprutor och ha sex på kommando. Jag vill bli gravid med nummer 2 på naturlig väg. Är det så mycket begärt? Att få vara som alla andra.

Är helt inställd på att det kommer fortsätta var krångel med min PCO, vägrar låta mig själv tro att det ordnat upp sig. Det är lättare så, besvikelsen blir inte lika stor.

Till något helt annat. Detta j*vla fotbolls-vm. Kan det inte bara vara slut. Börjar bli riktigt trött på att se alla dessa vuxna karlar springa runt och jaga en boll, slänga sig på marken och gråta över att de blev trampade på tårna eller knuffade. Sambon ska se ALLA matcher, och då menar jag ALLA. Okej om Sverige var med, då skulle jag vilja se deras matcher, men det intresserar mig inte ett dugg att se alla andra länder. Och det som stör mig mest är ju att det inte finns något annat på TV att titta på eftersom hela tablån anpassas efter VM. Just nu ångrar jag att vi sagt upp vårat TV-abonnemang och bara har SVT1, SVT2, TV4, TV6, kunskapskanalen och barnkanalen att titta på. Finns ju INGET att titta på.

Kom på att jag inte gjort någon uppdatering om hur det går med viktnedgången på länge heller. Kan ju meddela att jag nådde 70,0kg för ett tag sedan, men sen har det stått stilla. Pendlar mellan 70,0-70,9kg Känner mig dock ganska nöjd med den vikten för tillfället. Har ju gått ner alla gravidkilon och det var viktigast. Men visst längtar jag efter att få se en sexa som första siffra när jag ställer mig på vågen. Men det kommer nog snart.

ÄL+1?

Idag känner jag inget i tjejmagen. Hade rejält ont i vänster äggstock under kvällen igår och fick flera flytningar med blodstrimmor i. Men idag ingenting. Så frågan är om det är ÄL+1 idag. Ingen tempstegring än i alla fall, men räknar inte med att det blir förrän imorgon. Hade ju fortfarande ont när jag gick och la mig igår kväll så om det var ägglossning skedde det inatt och då är det nog för tidigt med tempstegring redan imorse.

Dagens status

Tempen: 36,28

Tappen: Låg, hård, stängd "förseglad"

Flytningar: Klibbiga

Tappen är verkligen stängd idag. Går bara att känna var öppningen ska vara, men inte mer så det tyder ju på att ägglossning har varit. 

Liten blir stor.

Min lilla sessa börjar verkligen bli stor, jag hinner knappt med i allt som händer. Och jag glömmer lätt att hon egentligen är en väldigt liten tjej. Nu sitter hon långa stunder utan stöd och leker, hon gör försök att krypa, men än så länge är det rumpan upp och huvudet ner. Hennes första tand har snart tittat upp ur tandköttet och hon har flyttat in på eget rum. Trodde att det skulle bli jobbigare att flytta till eget rum, men hon sover lika bra där som hon gjorde inne hos oss. Hon har inte sovit superbra senaste veckan dock, men tror att det kan förklaras av att det är en tand på väg upp. De senaste två nätterna har hon sovit jättebra. Hoppas det fortsätter så.

Hon fick ju en lära-gå-stol i 6månaders present och det är nog den bästa presenten någonsin. Hon har ju väldigt länge bara velat stå upp och det blir ganska jobbigt för armar och rygg efter ett tag. Nu kan man sätta henne i gåstolen och hon är supernöjd. Springer runt i den och jagar katterna, följer efter oss när vi går till ett annat rum och så vidare. Underbart att kunna sätta henne där i och hon är nöjd när man tillexempel ska laga mat och inte kan hålla henne. Tidigare har jag varit tvungen att passa in matlagningen med hennes sovstunder om inte sambon varit hemma. Nu kan jag till och med dammsuga hela huset utan att hon blir ledsen och kräver uppmärksamhet. Nu följer hon ju bara efter mig :)

Vi jobbar fortfarande på att få bort morgon och kvällsamningen. Jag trodde ju att vi hade löst problemet med gröten och vällingen genom att blanda med mjölk istället för vatten, men det funkade bara några gånger innan hon började vägra det igen. Morgonamningen är nog egentligen inget problem att få bort. Jag lät bli att ge henne bröstet imorse när hon vaknade kl 06. Det resulterade i en hel del gnäll och gråt, men ganska snart gick det över och hon somnade om. Den amningen har mest varit bekvämlighet då jag inte velat gå upp och göra frukost så tidigt. Kvällsamningen är det värre med. Vill ju se till att hon är ordentligt mätt när hon går och lägger sig för natten så att hon sover gott.  Har gett henne smörgås några kvällar, men ännu inte tagit bort amningen. Ikväll blev det bara amning då hon åt middag vid kl 18, ammade 18:30 och sen var trött och somnade kl 19. Går ju inte att trycka i henne hur mycket som helst tätt inpå middagen heller. Behöver hon äta något innan läggning överhuvudtaget om hon äter middag vid kl 17:30-18? Om hon somnar kl 19 menar jag. Somnar hon kl 20 så är det ju lite längre tid emellan så då kanske det kan vara bra. Svårt det här med maten tycker jag. Att veta att hon får i sig tillräckligt. Men om hon vore hungrig skulle hon väl knappast sova från kl 19-06?

Spottings!

Har under dagen haft molvärk vid vänster äggstock och även som mensvärk till och från. När jag var på toaletten för några timmar sedan blev jag lite fundersam. Äggviteflytningarna tillbaka, tappen hög och öppen och flytningarna var rosafärgade! Vad är nu detta? Mens på gång eller ägglossning? Nu när jag var på toaletten så var det inget rosa i flytningarna. Har ju haft så några gånger vid ägglossning. Vore ju lite typiskt i så fall eftersom vi hade sex igår. Men hur stor är sannolikheten att det skulle leda till en graviditet? Inte så stor om man tittar på vår historik, men det skulle ju inte förvåna mig om det just därför skulle bli så.

Så här ser kurvan ut just nu. Påminner ju en del om den här under som är från januari 2013. 

Får väl se helt enkelt vad som hände de närmaste dagarna. Är det mens så kommer den väl igång inatt eller imorgonbitti och är det ägglossning borde det komma en tempstegring om något dygn.

26/6
Tempen: 36,4
Tappen: Låg, hård, stängd
Flytningar: Klibbiga

27/6
Tempen: 36,27
Tappen: Hög, mellan, stängd
Flytningar: Krämiga
Sex: Ja

28/6
Tempen: 36,18
Tappen: Hög, mjuk, öppen
Flytningar: Äggvita+spotting

Det här är ju riktigt spännande :) Har saknat lite att registrera temp och symtom. Nu känns det dessutom ännu roligare när syftet inte är att pricka in så mycket sex som möjligt vid ägglossning utan bara att få koll på om jag får ägglossning eller inte.

Ingen tempstegring

Nä det blev med största sannolikhet ingen ägglossning trots alla tecken på det.

Trodde jag hade tempstegring där när den var uppe på 36,4 två dagar i rad, men idag var den låg igen. Visserligen sov jag väl totalt 2 timmar inatt så tempen kanske inte är helt korrekt. Men nej är ganska säker på att det inte blev något.

23/6
Tempen: 36,4
Tappen: Hög, hård, stängd
Flytningar: Krämiga

24/6
Tempen: 36,4
Tappen: Låg, hård, stängd
Flytningar: Krämiga

25/6
Tempen: 36,27
Tappen: Hög, hård, stängd
Flytningar: Krämiga

Flytningarna beter sig ju dock precis som de gjort tidigare cykler då jag fått ägglossning; äggviteflytningar följt av torra flytningar och sedan krämiga. Så kanske ändå. Kan ju vara min termometer som inte visar korrekt. Jag har nämligen bytt till en termometer som ska var till just för att kolla basaltempen. Men jag gillar den inte riktigt. Den är ganska liten och därmed svår att få att ligga rätt under tungan. Min andra vanliga termometer är mycket bättre. Men nu måste jag ju fortsätta med denna. Kan ju inte byta mitt i för då kommer det definitivt bli fel. Den vanliga visar nämligen lite högre temperatur än den jag använder nu. Eller i alla fall gjorde den det förut.

Lurad?

Känns som att kroppen kanske än en gång lurat mig att tro att jag har ägglossning. Eller så försökte den släppa ett ägg, men lyckades inte. I alla fall inte om man ska kolla på tempen.

Så här ser tempkurvan ut så här långt

Ingen temphöjning, snarare tvärtom. Sen går det inte att lita helt och hållet på tempen eftersom jag sovit heltkasst senaste nätterna. Men den ger ju ett hum i alla fall. Och dagens temp stämmer nog utmärkt för den har visat samma vid 3 tillfällen. Kanske skedde ägglossning lite senare än jag trott och då kan ju temphöjningen komma imorgon. Fortsätter följa helt enkelt.

20/6
Tempen: 36,47
Tappen: Hög, mellan, mellan
Flytningar: Torra
Sex: Ja

21/6
Tempen: 36,23
Tappen: Låg, mellan, stängd
Flytningar: Krämiga

22/6
Tempen: 36,21
Tappen: Hög, hård, stängd
Flytningar: Torra

Trasig rygg och fortsatta ägglossningssymtom

Imorse pajade jag min rygg. Lekte med sessan genom att lyfta upp henne och prutta henne på magen och då helt plötsligt "small" det till vid mitt högra skulderblad. Sedan dess har jag haft jätteont. Värst var det i cirka 2 timmar efter att det hände. Kunde knappt andas utan att det kändes som att någon högg en kniv i ryggen, inte heller kunde jag räta upp ryggen eller lyfta armarna över brösthöjd. Inte ofta jag gråter av smärta (enda gången var när jag födde barn) men det gjorde jag imorse. Sambon fick vara hemma från jobbet några timmar, jag kunde ju inte ens lyfta kaffekoppen så fanns ju ingen möjlighet för mig att ta hand om sessan. Tog två alvedon och en ipren och lade värmekudden på muskeln och det hjälpte. Så kl 14 skickade jag sambon till jobbet. Sen kom svärmor förbi några timmar nu på kvällen och har hjälpt mig lite med sessan. Fortsätter kännas okej, men försöker jag vrida huvudet åt höger eller lägga tyngden på höger arm när jag lyfter upp sessan är kniven i ryggen tillbaka. Hoppas det bara är en muskelsträckning och att det känns bättre imorgon. Hatar att inte kunna göra allt själv.

I övrigt har ägglossningssymtomen fortsatt idag.

Tempen: 36,37
Tappen: Mellan, mellan, öppen
Flytningar: Äggvita
Övrigt: Molvärk i tjejmagen, men mest ut åt vänster äggstock.

Spännande detta måste jag säga :) Längtar efter att få se en temphöjning på kurvan. Lägger in en bild på kurvan redan nu, även att det inte finns mycket på den ännu.

Tänk om

Om det inte är ägglossning på gång så vet jag inte vad det är. Har sjukt mycket äggviteflytningar, livmodertappen går knappt att nå, är mjuk och öppen. Det bara måste vara det :)

Tänk om det faktiskt är så att min kropp äntligen efter snart 29 år har fattat hur den ska funka. Tänk om jag kan få en normal menscykel! Tänk om vi slipper behandlingar för att få barn nummer 2. Tänk om vi kan få känna oss normala. Ska börja tempa igen så får vi se om den stiger. Då vet jag ju säkert.

Dagens status
Temp: 36,45 (Inte tagen på morgonen dock)
Tappen: Hög, mjuk, öppen
Flytningar: Äggvita

Tänk om jag faktiskt slipper min PCO! Eller jag kommer ju alltid ha det, men jag kanske kan slippa mensrubbningarna och de uteblivna ägglossningarna. Vet ju att det kan vara så att det ordnar upp sig efter att man varit gravid, men vågar inte tro på det.

Tröttmössa

Är så sjukt trött idag. Känns som att jag skulle kunna somna stående. Anledningen är att jag nu 4 nätter i rad blivit väckt varje till varannan timme av sessan. Eller ja inatt var det faktiskt sambon som väckte mig med sina snarkningar. (Typiskt när sessan sov). Förra veckan blev jag bortskämd med att sessan sov 20-07 jag var bara uppe och stoppade i nappen kl 01 och 04 och sen ammade vi kl 06. Men nu sen hon kom på att man kan vända sig från rygg till mage så gör hon det även när hon sover vilket resulterar i att hon vaknar till och gråter ungefär varje timme. Någon enstaka gång har hon fortsatt sova efter att hon hamnat på mage. Hon somnar ju oftast om direkt när jag varit uppe och vänt tillbaka henne, men det blir ju inte jag mindre trött för. Och värre är det ju när hon vaknar och inte somnar om utan kl 3 bestämmer sig för att vara vaken i 2 timmar. Men det vänder väl snart igen hoppas jag. Det är ju i alla fall skönt att hon inte äter på natten längre. Eller ibland gör hon det, men då ammar hon inte på morgonen istället.  Jaja kaffe finns ju alltid. Och vem vet, kanske sover vi hela natten inatt.

Blir inte klok.

Jag blir inte klok på min kropp. Innan jag blev gravid kändes det som att jag hade bra koll på kroppens signaler för ägglossning och mens, men nu är det som att vara tillbaka på ruta 1. Spontant utifrån sekret och livmodertappen skulle jag säga att jag ska ha ägglossning typ ikväll eller inatt. Men sen så har det varit så förut några gånger och då har det ju inte varit något. Men idag så har jag både vattniga flytningar och äggviteflytningar och livmodertappen är hög, mjuk och definitivt öppen. Så med andra ord visar kroppen alla tecken på ägglossning. Synd att jag inte kollat tempen. Har funderat på att börja följa basaltempen igen, men eftersom vaknar så mycket under nätterna så känns det inte som att det skulle vara så tillförlitligt. Sover ju oftast inte mer än 2 timmar i streck. Men kanske ändå går att se ett mönster? Var ju inte supernoga med tid och sånt när jag följde tempen innan jag blev gravid. Känns ju i alla fall som att det inte vore omöjligt att ägglossningen och mensen kommer igång nu när amningen är minskad till 2 gånger per dag. Dags att damma av min gamla app fertilityfriend igen kanske :). Vi har ju sagt att vi ska börja försöka med nr 2 till nyåret typ så kan ju vara bra att ha lite koll innan dess.

Sessan och gröten

Har ju skrivit tidigare om att det är helt omöjligt att få lillsessan att äta gröt eller välling. Har testat flera olika sorters gröt utan resultat. Eller ja hemmagjord mannagrynsgröt har funkat bra. Så idag när det var dags för förmiddagsmellis hade vi inte så mycket annat än fruktgröt att välja på. Så jag fick idén att blanda pulvret med mjölk istället för vatten. Och hör och häpna hon slukade hela portionen med hull och hår. Återstår och se om det fortsätter så.

En annan sak som inte har med mat att göra. När är det okej att flytta sitt barn till eget rum? Jag börjar känna att det snart är dags. Tror att det skulle vara bra för både mig och sessan. Jag vaknar för minsta lilla rörelse hon gör i sängen (för tillfället rör hon sig väldigt mycket) och hon blir ofta störd av att jag och sambon går och lägger oss. Hon har ju alltid sovit i egen säng förutom när hon var sjuk så det känns ju inte som något jätteproblem. Fram till igår hade hon sängen stående precis bredvid mig, men igår flyttade jag den så att den står cirka en meter från fotänden på våran säng. Detta är mest för att jag ska vänja mig vid att hon inte är lika nära. Sessan verkar inte bry sig något om det. Ska låta det vara så ett tag nu och sen flytta in sängen i hennes rum tänkte jag. Hennes rum ligger precis mitt emot vårat så med dörrarna öppna blir det ju ingen större skillnad mot nu. Men kanske är det för tidigt ännu? Hur har ni andra gjort? Jag och sambon känner att vi vill ha vårat eget rum.

Lång tid sedan sist

Nu är det länge sedan jag skrev något här. Har haft annat att sysselsätta mig med. Sambon har haft semester i två veckor och därmed har vi byggt altan. Eller sambon har byggt, jag har hjälpt till när sessan sovit.

Ska väl försöka mig på en liten sammanfattning av vad som försiggår i vårat liv.

Börjar med en liten uppdatering kring hur det går för mig att bli av med de där sista +kilona. Det går väl typ inte alls. Vissa dagar har jag gått ner ett kilo för att en annan dag ha gått upp det igen. Står verkligen och trampar på samma ställe. Hade tänkt att göra en uppdatering om viktnedgången för några dagar sedan, men hittade ingen tid till att sätta mig med bloggen. Så de mått och bilder som kommer här är från 7/6.

Datum	140112	140501	140607
Midja	92cm	73cm	70cm
Höft	104cm	90,5cm	89cm
Stuss	112cm	100cm	97cm
Lår höger	68cm	57,5cm	56,5cm
Lår vänster	67cm	57,5cm	56,5cm
Vikt	85kg	73,7kg	71,1kg

Som sagt så händer det inte mycket alls. Misstänker att jag måste träna på något sätt för att bli av med det sista. Eller köra någon form av diet. Funderar lite på att köra 5:2 dieten, men risken är att mitt humör blir hur dåligt som helst. Och att jah slutar äta helt istället för fasta 2dagar per vecka. Vill inte hamna där. Har varit där en gång förut, när jag gick i nionde klass. Då levde jag på 2 snickers/dag och rasade i vikt till 52kg. 52kg var inte en hälsosam vikt för mig. Har alltid haft lite komplicerat förhållande till mat och då framförallt till att avstå mat. Efter några dagar med svält så är det väldigt lätt att fortsätta. Tål att fundera på.

Idag är det fredagen den 13:e. För 6 månader sedan var det också fredagen den 13:e, lucia och våran lilla sessa föddes. Fredagen den 13:e kommer aldrig mer att förknippas med otur för min del. Fattar inte att det redan gått 6 månader. Känns ju som att vi nyss fick våran lilla prinsessa, samtidigt som det känns som en evighet sedan. Och vad mycket som händer på ett halvår. Det är ju helt fantastiskt att så mycket utveckling kan ske på bara några månader.

Nu har jag nästan slutat amma helt. Ammar morgon och kväll fortfarande och kommer väl att fortsätta med det ett tag till. De andra amningstillfällena har försvunnit av sig självt i takt med att sessan ätit mer och mer vanlig mat så antar att det blir likadant med morgon- och kvällsamningen. Bara vi hittar något bra att ersätta kvällsamningen med. Nu har vi testat allt och inget för att få henne att äta gröt eller välling, men nej det går inte. Testat alla de knep som jag fick tips om i ett tidigare inlägg, men hon gillar det helt enkelt inte. Testade att ge äggröra vilket hon älskade, men tyvärr reagerade hon på ägg med utslag över hela kroppen, så det blir inget mer sånt på några månader. Frukost är i alla fall löst, smörgås med osaltat smör och katrinplommonpuré på tycker hon är gott och så brukar hon få någon frukt eller bärpuré till det också. Kvällen klurar vi fortfarande på. Känns inte som att det är någon brådska att ta bort den amningen. Det är ju trots allt en mysig stund vi får i och med amningen. Det märktes ganska tydligt när amningen på eftermiddagen försvann och vi bara ammade morgon och kväll att sessan saknade närheten. Blev några jobbiga dagar då hon var väldigt klängig och bara ville vara nära. Likadant när nattamningen försvann.

Sömnen börjar i alla fall bli bättre. Märks att hon är mättare nu än när hon bara ammade. Nu somnar hon runt kl 20 (vissa kvällar senare, andra tidigare) och sover fram till 05-06. Då ammar vi och somnar om i 1-2timmar. Visserligen vaknar jag av att hon gnäller i sömnen, men då behöver jag bara ge nappen och så blir hon lugn och jag kan somna om. Hon har lärt sig att vända sig från rygg till mage, vilket ju är kul, men hon gör det även när hon ska sova. Tyvärr tycker hon inte om att ligga på mage så det stör lite när hon ska somna, men när hon väl sover så ligger hon stilla på sidan. Somnar dessutom själv i sin säng :) Jag lägger henne i sängen, säger godnatt och att jag älskar henne, ger en puss på pannan och går ut ur rummet. Sen går jag in och ger nappen några gånger tills hon somnar. Brukar ta 5-15minuter. Min regel är att ligger hon och jollrar går jag inte in direkt, men gråter hon så går jag in direkt. Hon ska inte behöva vara ledsen. Det tror jag inte alls på, känns bara som att hon då inte känner sig trygg i sin säng.

Hon har även lärt sig att sitta själv. Börjar nu bli riktigt stadig och kan sitta och leka med sina leksaker. Mamma eller pappa sitter dock alltid bredvid, hon har inte riktigt förstått att hon inte kan kasta sig bakåt när hon sitter. Hon har börjat försöka krypa, än så länge är det dock bara rumpan som står rätt upp i vädret och huvudet ner i golvet. Men det dröjer nog inte länge. Hasar sig fram lite gör hon i alla fall. Hon är med på ett helt annat sätt också och försöker verkligen kommunicera med oss. Framförallt har jag märkt att hon nu accepterar att ligga längre och längre stunder på golvet och sysselsätta sig själv. En period nu så har hon varit väldigt mammig och inte accepterat att ligga på golvet. Så det är skönt. Mindre kul är ju det här med att hon gråter när andra människor kommer för nära. Värst är det när vi hälsar på hennes farmor och farfar. Det är bara att sitta hos mig som gäller. Inte ens pappa duger utan hon storgråter. Lite så är hon när vi träffar hennes mormor och morfar också men inte alls lika mycket. Tror det beror lite på att farmor och farfar är för intensiva. De är högljudda och "flyger på" lilla sessan direkt och vill hålla och prata och krama. Hon blir väl rädd helt enkelt. Mina föräldrar är mycket lugnare. De hälsar och pratar med sessan medan hon sitter hos mig och låter henne vänja sig. Ofta så accepterar sessan då att sitta även i deras knä så länge jag är där. Går jag iväg börjar hon dock gråta. Läkaren på BVC sa att det lät som ett helt normalt beteende för en 6månaders bebis så det går väl över så småningom.

På tal om BVC, hon växer så det knakar lilla sessan. Var på 6månaderskontroll för en vecka sedan. 8150g och 70cm visade vågen och måttbandet. Ligger över medelkurvan, men följer sin egen kurva utan minsta avvikelse precis som hon gjort sedan födseln. Min stora lilla tjej.