Ny vecka

Passade på att ta en liten paus från internet under helgen och istället umgås med sambon som varit ledig. Helgen har varit relativt sömnlös, men ändå underbar tack vare det underbara vädret och så har det ju blivit sommartid = ljusa kvällar. Har varit utomhus väldigt mycket under helgen vilket är så skönt, men får väl se om det mynnar i en sådan där irriterande vårförkylning som aldrig går över. Känner mig lite täppt i näsan idag nämligen. Men det kanske är pollen. Fast det känns inget i ögonen så mer troligt med en ny förkylning på G. Har faktiskt inte känt av pollen sen vi flyttade ut på landet. Hade aldrig känningar av pollen innan jag flyttade in till stan så tror att det är alla avgaser och liknande som bidrar också. 

Sambon har köpt sig en högtryckstvätt som han bara var tvungen att prova i helgen. Så nu är bilarna tvättade och igår påbörjade vi att ta bort all mossa från bergpartierna vi har i trädgården. Blir faktiskt riktigt fint när stenen kommer fram. Vi har gjort 2 av 3 partier så det 3:e får bli någon  dag framöver när sambon är ledig. Sessan sov i vagnen under hela tiden, trodde faktiskt att hon skulle vakna av högtryckstvätten, men icke sa nicke. 

Och när vi ändå är inne på sömnen så kan jag ju säga att det i alla fall inatt var bättre med sessans sömn. Vi misstänker att det är magen som krånglat den här veckan och att sessan därmed inte kunnat sova. Hennes magdroppar tog nämligen slut för cirka 2 veckor sedan och vi tänkte att hon nog inte behövde dem längre. Och det gick bra utan i cirka 1 vecka, sen började hon få magknip igen, mycket gaser och grönt bajs. Så i lördags var sambon iväg och köpte nya droppar så hoppas vi att det ska lugna ner sig igen. Tror att det är smartare att trappa ut dropparna om vi ska sluta med dem. Samtidigt känns det som att hon kan få fortsätta ta dem. Goda bakterier är ju aldrig fel för magen. 

Själv kämpar jag på med träningen och jag börjar märka lite skillnad även om det antagligen inte är något som syns för andra. Är mest att jag känner att jag får en bättre hållning och att magmusklerna blivit starkare = mindre ont i ryggen av att bära på sessan. Men jag har fuskat och vägt mig och det har hänt saker på vågen. Mer säger jag inte nu utan det kommer på onsdag när det är dags för väga, mäta och fota. 

Zombie

Jag skulle aldrig ha skrivit det där inlägget om sessans sovrutiner. Sen tre nätter tillbaka har hon kastat om dem totalt vilket resulterat i en vääääldigt trött mamma. Hon sover fortfarande bra på dagen, men nätterna är hon vaken ganska mycket just nu. Hon somnar fortfarande vid 21-tiden, men sen vaknar hon till runt 22:30 verkar drömma väldigt mycket. Därefter följer ungefär 1,5timma med vaggande och istoppning av napp så runt midnatt brukar jag somna. Sen vaknar sessan igen vid 01:30 och är vaken minst en timme. Hon pratar och skrattar och bajsar. Hon har jättekul, mamma har mindre kul. Somnar runt 03 och vaknar igen vid 05:30. Samma sak igen, äter bajsar, pratar och skrattar. Här är jag dock så trött att jag brukar somna med henne jollrande bredvid mig och sen vaknar vi igen vid cirka 07 och då är det dags att gå upp. Har varit extra kämpigt nu de två senaste nätterna då sambon jobbat vilket betytt att jag inte kunnat få någon avlastning. Annars brukar vi ju göra så att han tar sessan på morgonen så att jag får sova några timmar, men det går ju inte när han måste sova efter nattjobbet. Får helt enkelt ta igen det i helgen. Så länge blir det att hinka kaffe och träna lite. Blir ju faktiskt lite piggare av det.

Idag skiner ju solen dessutom och det är riktigt härligt ute. Ska se om jag får med mig sambon på en promenad sen i eftermiddag när sessan sover. Känns så fel att bara vara inne när det är så fint väder.

Sen ska vi ta tag i att försöka klura ut exakt var vår tomtgräns går ut mot vägen. Vi ska nämligen bygga en stödmur är tanken så att vi kan jämna ut gräsmattan och plantera en häck. Och så ska vi försöka oss på att rita ritningar till bygglovet. Såg superkrångligt ut när man tittade på kommunens exempelritningar, men när sambon pratade med bygglovskontoret var det inte riktigt så svårt. Så vi gör ett försök. Är säkert svindyrt att anlita någon för att rita det. Sen är det inte helt hundra än att det blir någon mur, vi har begärt lite offerter från olika bolag som vi väntar på, blir det för dyrt så struntar vi i det och står ut med våran lutande tomt.

Funderingar kring framtiden

Jag och sambon jobbar båda oregelbundna tider med både kväll, dag, natt och helgpass. Jag har funderat en hel del på hur vi ska få det att funka sen när jag ska börja att jobba igen. Tror faktiskt att jag vill skaffa mig ett annat jobb, helst ett dagtidsjobb. Jag tror inte det kommer att funka att jobba nätter nämligen och jag kommer inte att orka jobba 100% bara kväll och dag på den avdelningen som jag är på nu. Det är alldeles för tungt. Det svåra är ju att det inte finns jättemycket dagtidsjobb för sjuksköterskor. De som finns blir sällan lediga. Kanske får jag byta karriär helt? Fast det vill jag ju inte heller. Kanske skulle jag läsa vidareutbildning? Men då kommer det att dröja innan nästa barn kan börja planeras. Vill helst få nummer 2 när sessan är cirka 2 år. Och då hinner jag inte med att läsa 1,5 år däremellan. Hur gör ni andra där både mamma och pappa jobbar oregelbundet? Vi vill inte sätta sessan på nattdagis.

Tvivel och sagor

Idag var det riktigt kämpigt att ta mig igenom styrkeövningarna. Och idag tvivlar jag på att jag kommer att klara av att slutföra utmaningen. Men det ska gå på något sätt. Funderar på hur jag ska lösa det i helgen. Då är sambon ledig och jag hatar (verkligen hatar) att träna när han är hemma. Är någon idiotisk grej som slagit rot i min hjärna som gör att jag känner mig jättedum och det känns som att jag gör fel om han ser mig. Helt idiotiskt jag vet. Vet inte varför det är så, men det är samma om jag går till gymmet. Känns som att alla skrattar åt mig och att jag inte gör övningarna rätt. Därför jag sällan blir långvarig med att träna på gym. Tror det har att göra med att jag vill vara duktig. Jag är en sån person som hatar att få kritik, om jag vet att någon ska bedöma det jag gör blir jag skitnervös även om jag vet att jag har rätt, ofta slutar det med att jag försöker slingra mig ur det. Och går inte det har jag ångest inför det i flera dagar.

Idag såg i alla fall träningen ut som följer;
100 squats, jag var tvungen att dela upp dem i 2 omgångar för att orka så 50st sen vila cirka 1 minut och sen ytterligare 50st.

40situps. Gick faktiskt riktigt bra och jag ökade till och med anspänningen lite genom att inte gå ner hela vägen mot golvet.

38crunches. Dessa är inte jobbiga alls.

33sekunder plankan. Det är jobbigt däremot.

20pushups. Jag döööör. Delade upp dem på 2 set om 10st i vardera. Höll dock på att dö på de sista 5. Mjölksyra deluxe i armarna. Kan tillägga att jag fortfarande gör dessa stående på knä.


Igår läste jag och sessan ut sagoboken vi läst ur varje kväll. Tur att vi har en till.

Denna fyndade jag på bokrean för bara 59:- Ett bra köp och den har gett mig lite flashbacks till när jag själv var liten och mina föräldrar läste sagor för mig.

Tycker det är mysigt att läsa för lilla sessan. Och jag tror att det är nyttigt för henne, att det är bra för talet och ordförrådet längre fram. Än så länge är hon inte så intresserad av själva boken, men hon sitter i mitt knä och lyssnar i alla fall. Jag ångrar lite att jag inte läste för henne redan när hon låg i magen. Får göra det med nästa barn. Jag sjöng för henne i alla fall. 

Viktnedgång

Dagens mätning och vägning bjuder inte på något revolutionerande. Egentligen har det inte hänt någonting på måtten under veckan som gått. Vågen visar lite neråt, men inte något sedan jag fuskade och vägde mig för några dagar sedan. Känns ju inte jättekul, men det var jag ju inställd på. Hoppas det hänt något till nästa vecka. 

Dagens bilder vs förra veckans bilder. Jag ser ingen skillnad alls om jag ska vara ärlig. 

Dagens mått

140112                      140319                 140326

Midja: 92cm               81cm                    80cm

Höfter: 104cm            97cm                    97cm

Stuss: 112cm             106cm                  106cm

Lår hö: 68cm              61,5cm                 61cm

Lår vä: 67cm              61cm                    61cm

Vikt: 85,0kg                79,3kg                  78,2kg

Frågan är om jag måste lägga till mer kondition för att få de resultat jag vill ha? Kan inte dra ner på maten i alla fall för mjölkens skull och vet inte om jag kan lägga till mer träning utan att det påverkar mjölkproduktionen. Känns redan som om jag inte har lika mycket mjölk längre så kämpar med att dricka extra mycket och stoppa i mig mellanmål för att hålla produktionen uppe.

1 vecka

7 dagar av den 30 dagar långa squats- och abschallengen är avklarade. Imorgon är det vilodag och även mät- och vägdag. Ska bli spännande att se om det märks någon skillnad efter bara en vecka. Jag är inställd på att det inte kommer att göra det. Känns nämligen som att alla muskler är ganska svullna just nu, vilket ju är normalt i början. Återstår att se imorgon. Jag känner mig starkare i alla fall och känner att jag klarar mer och mer även om det är riktigt tungt ibland. Ska bli skönt att vila imorgon. Jag kommer aldrig bli beroende av att träna. Varje dag känner jag att nej jag skiter i det, men än så länge kan jag övertala mig själv att ändå göra det. Visst känns det bra efteråt, men inget stort endorfinpåslag som alla säger att man får av att träna. Bara ett nödvändigt ont. Jag är en av dem där som vill ha en slimmad och snygg kropp, men inte orkar ta tag i att fixa den, en av dem där som skulle vilja ha ett trollspö så att man får resultat direkt. Sån är jag, har alltid varit och kommer alltid att vara. Skulle antagligen behöva en PT som gav mig en spark där bak så att jag kom iväg och tränade. Att träna med kompis har jag testat och det har inte hjälpt. Det hålls igång några veckor och sen rinner det ut i sanden. Och nu med lilla sessan är det ännu svårare att komma iväg. Måste helt enkelt hålla igång hemmaträningen.

Vagn vs säng

Min lilla sessa sover just som en prinsessa om hon får ligga i sin vagn ute på altanen. Då sover hon utan avbrott i 2-3timmar. Om hon istället får ligga i sin spjälsäng så sover hon oftast inte mer än 1timme och vaknar minst en gång under den tiden. Är det fler som känner igen detta? Och är det någon som har tips på hur man får den lilla att sova längre stunder även i sin säng? Eller är det bara att gilla läget? 

Det är ju bara dagtid som det är så här, natten sover hon ju alltid minst 3 timmar i sträck i sängen. Antar att det är den friska luften som gör att hon sover så gott utomhus. Funderar på att låta fönstret stå öppet under sovstunderna och istället klä på sessan lite extra om det är kallt. Kanske hjälper det. För det finns ju faktiskt dagar då det inte alls passar att sova ute i vagnen, typ när det blåser storm. Och jag vill helst inte låta henne ligga därute när det är under 5 plusgrader (fast det kanske mest är jag som är lite nojjig) eftersom det känns som att hon blir för kall då. Kan dock tillägga att hon aldrig varit för kall då jag varit ute och kontrollerat hur hon har det i vagnen. 

På tal om att bli för kall. Den här årstiden tycker jag att det är svårt att veta hur mycket kläder som jag behöver klä på lilla sessan. Vet att jag fått rådet att klä henne som jag klär mig själv, men tycker inte det stämmer att om jag inte fryser, fryser inte sessan heller. Till exempel om jag bara har en tunn jacka när vi är ute och går och inte fryser i det så beror ju det på att jag rör på mig. Sessan ligger ju stilla i vagnen så det blir ju inte samma. Just nu kör jag i alla fall på fleeceoverallen, mössa och en lite tjockare filt, blåser det mycket sätter jag även på överdraget till vagnen. Sen känner jag under overallen ibland om hon är varm eller kall. Åkpåsen har jag i alla fall tagit bort helt för den här vintern. Känns som att den är alldeles för varm nu. I alla fall om sessan har overall på sig.

Underbara vår

Nu mår jag som bäst. Vår och sommar är mina årstider helt enkelt. Jag har inget emot höst och vinter, men vår och sommar är speciellt. Det är framförallt ljust ute. Finns ju inget mer underbart än en ljus sommarkväll. Och nu när sessan vill vakna för dagen redan vid 06:30 är det lite lättare att gå upp nu när det inte är kolsvart utanför fönstret. Och nu när solen skiner nästan dagligen är det betydligt lättare att ta sig ut och inte bara sitta i soffan.

Som idag till exempel. Idag mötte vi upp min syster och systerson för en promenad redan kl 9:30. Och vi var ute och gick runt i 1,5timme. Hur ofta händer det på vintern? Typ aldrig.

Framsteg på flera plan

Godmorgon lördag! Idag är jag trött. Lillsessan tyckte att det var godmorgon vid 04:30 när sambons väckarklocka ringde. Så hon ville inte somna om efter amningen. Hon låg och jollrade och gjorde små utrop, fyllde 2 blöjor med bajs, sånt som bebisar gör helt enkelt. Mamman som inte är en morgonmänniska hade inte lika kul som sessan, men man smälter ju av hennes små leenden. Vi somnade till vid 05:45 ungefär, men vid 06:30 vaknade sessan igen. Hon tittade då på mig och lät ungefär som att hon sa "nu är det faktiskt dags att gå upp mamma!" Så det gjorde vi. Det är inte jag och sambon som bestämmer här hemma längre helt enkelt. 

Detta är min bästa vän idag helt enkelt: 

Tackar den som uppfann kaffe :)

Nu sover sessan igen och jag har hunnit köra dagens styrkeövningar. 

Och i och med det så kommer vi till de första framstegen. Träningsvärken i låren är mycket bättre idag, känns knappt alls = muskler byggs upp (tror jag). Och jag tror att jag redan börjar bli starkare. Idag är det vila från squatsen, men magövningarna kör på som vanligt. 23 situps, 7 crunches, 15sekunder plankan och 12 armhävningar. Känner framsteg på alla. När jag började var jag helt slut i magmusklerna efter 5 situps, idag var det först på de två sista som jag tvivlade på att jag skulle klara dem. Plankan är fortfarande skitjobbig, men jag klarade alla sekunderna utan att tappa spänningen i magen. Och armhävningarna gick som en dans, lite skakigt på den sista bara. Ska bli kul att mäta på onsdag och se om det gett resultat. Jag kan i alla fall tala om att det redan ger det på vågen. Jag har ingen självdisciplin och kan inte låta bli att ställa mig på vågen när jag vaknar. 78,2kg visade den idag. Så på 4 dagar har jag gått ner 1,1kg. Ganska mycket mer än jag planerat. Lite orolig för att det ska påverka mjölkproduktionen. Får vara vaksam på det helt enkelt och se till att dricka ordentligt och äta ordentligt. Vill ju inte att sessan ska gå hungrig bara för att jag vill komma i form. Och för tillfället vägrar hon att ta nappflaskan så vi är ganska beroende av att jag kan amma henne. 

Framsteg nummer 2 gäller svärföräldrarna. Vi var där igår, nästan 2 veckor sedan de träffade sessan. Jag har dragit på att åka dit bara för att jag har tyckt det är ganska jobbigt när svärmor står innanför dörren när man kliver in och i stort sett sliter sessan ur famnen på mig. Jag hinner knappt klä av henne ytterkläderna. Och det har jag sagt till min sambo så när han ringde i torsdags och sa att vi skulle komma på besök sa han till att hon skulle lugna ner sig. Och han var så snäll att han inte sa att det var jag som tyckte det var jobbigt utan att han själv tyckte det. Och hon var mycket lugnare. Sessan fick ju till och med sitta lite hos mig under besöket. Kändes så himla bra. 

Och framsteg nummer 3 gäller ju lilla sessan själv. I förrgår lärde hon sig att vända sig från mage till rygg så nu ligger hon inte kvar på mage längre än hon själv vill. Hon börjar dessutom bli jättestark i sina ben. Stöder på dem utan problem när man håller henne under armarna och kan resa sig upp från sittande när man håller i hennes händer. Sitter gör hon också med lite stöd. Känns som att det är tidigt att göra sånt? Tänker om det kan vara farligt för hennes rygg? Men samtidigt vill hon inte ligga ner längre stunder. Vill bara stå och sitta, är så himla nyfiken på sin omgivning och ser väl helt enkelt inte tillräckligt mycket när hon ligger ner. 

Nu ska jag passa på att tvätta håret medan sessan sover och sminka mig lite. Idag ska vi nämligen på dop.

Vardagslivet.

Det är först nu efter mer än 3 månader som jag helt ärligt kan säga att jag börjat lära känna mitt barn. Att jag vet vad hon vill när hon gråter (finns fortfarande stunder då jag står handfallen) och på ett ungefär veta hur dagen kommer att se ut utifrån hennes rutiner. Tidigare har jag inte känt så. Lilla sessan har hela tiden ändrat sina rutiner och det har kunnat se helt olika ut från dag till dag. Nu vet jag att hon inte orkar vara vaken mer än cirka 2 timmar i sträck på dagen och därmed kan jag söva henne innan hon blir övertrött och jag vet att hon vill äta när hon vaknar och innan hon somnar. På kvällarna orkar hon oftast vara vaken i hela 4 timmar, men vill istället äta minst en gång i timmen. Och det får hon göra. Det är då hon sover bäst på natten. De kvällar hon inte kunnat/fått äta så ofta, vaknar hon också desto oftare på natten.

Nu när jag börjar känna att jag vet vad min dotter vill är det dags för pappan att lära sig det också. Inte så att han inte försökt tidigare, men i och med att hon ändrat sig från dag till dag och han jobbar så har det varit svårt för mig att vidareförmedla några som helst rutiner. Och då har det blivit så att han inte gjort nattningarna till exempel. För han har inte vetat hur han ska göra. Senaste tiden när det sett ungefär likadant ut varje dag har även han kunnat vänja sig vid det och anpassa sig. Känns som det är först nu jag och sambon kan säga att det är "vi" som tar hand om sessan, inte bara mamman.

Tänkte försöka göra en sammanställning av hur en vanlig dag ser ut hemma hos oss.

06:30 Sessan vaknar, ammar, blöjbyte, påklädning och om det är fredag blir det även ett bad.
Efter att sessan är mätt och belåten får hon leka i sitt babygym medan mamma och pappa får i sig lite frukost. Sedan är det lek med sessan, träna nacken och på att rulla runt just nu.

08:30 Sessan börjar bli trött. Ammar. Om hon somnar vid amningen lägger jag henne i hennes säng för att sova. Om hon fortfarande är vaken efter att hon ätit klart klär jag på henne och lägger henne i vagnen. Då somnar hon nästan direkt och sover sedan utomhus. Under tiden sessan sover passar mamman på att köra sina styrkeövningar, städa och plocka undan, läsa bloggar.

10:30-11:00 Sessan vaknar. Ammar, byter blöja. Sång och lek.

11:30 Mamma och pappa äter lunch (matlåda från kvällen innan). Sessan sitter (förhoppningsvis) i sin babysitter bredvid bordet. Oftast vill hon dock sitta i knät så att hon ser vad vi gör. Efter lunchen blir det mer lek och mys.

12:30 Sessan blir trött. Ammar, kläs på och sövs i vagnen. Sover sedan utomhus i 2-3timmar. Ibland passar vi på att ta en timmes promenad under denna sovstunden.

15:00-15:30 Sessan vaknar. Ammar, blöjbyte. Nu är det lek med sessan och amning minst 1ggr/timme fram till sängdags. Ibland blir det en liten powernap runt kl 17-18. Mamma och pappa lagar middag vid kl 17 och ser till att det finns så att det räcker till lunch nästkommande dag.

19:00 Blöjbyte, byte till pyjamas, sagoläsning i soffan. Jag har börjat att läsa ifrån en av de sagoböcker som sessan fått i present. Hon är alldeles för liten för att förstå, men blir lugn av att sitta och lyssna på min röst och så gillar hon att titta på bilderna.

21:00 Ungefär nu börjar sessan bli trött. Lägger henne i hennes säng och vaggar henne till sömns. Om inte det går vaggar jag henne till sömns i famnen. Försöker att komma ifrån det där med att vagga till sömns i famnen, för hon går bara med på att det är jag som gör det och då finns det ju ingen möjlighet för sambon att söva henne.

21:00-22:00 Mammas och pappas egentid. Kl 22 brukar vi inte orka mer utan går och lägger oss.

Under natten vaknar hon 1-2ggr. Om det är 1 gång brukar det vara vid 03:00 och om det är 2 gånger brukar det bli vid 01:30 och 04:30.

Ja så ser det ut i extremt korta drag. Men jag kan konstatera att så här mycket rutiner har jag aldrig haft i mitt liv förut. Och jag gillar det.

Allt man står ut med för sitt barns skull.

Jag åkte ju på en riktig förkylning förra veckan och lyckades ju naturligtvis smitta både bebis och sambo. Min förkylning har i stort sett gått över, är lite täppt på morgonen när jag vaknar men annars inget. Sessans förkylning börjar lätta, men det är fortfarande snorigt och hostigt, framförallt när hon ska sova. Så nu kommer vi till en av alla dessa saker man står ut med för sina barn. Nässugen!

En sådan här fick sambon åka iväg och inhandla härom kvällen. Och det är nog det äckligaste jag varit med om. Att suga ut det sega snoret ur näsan på lilla sessan. Det låter extremt äckligt, men det värsta är just det där med att jag suger ut snoret med hjälp av min egen mun. Det spelar ingen roll att det finns ett filter och att snoret inte kommer upp till min mun, det är kräkvarning i alla fall. Jag är inte särskilt kvackelmagig, men snorsugning är inte min grej. Men jag gör det ändå. Min lilla sessa måste ju kunna andas. Men jag hoppas förkylningen snart är ett minne blott.

Vad har jag gett mig in på?

Ja det kan man ju undra. Har redan en hemsk träningsvärk i mina lår efter de första 50 squats som jag gjorde igår. Och vad blåsig jag blir och pulsen rusar. Otränad? Javisst! Och nu har jag precis avslutat dagens övningar så återstår att se om jag kan röra mig imorgon. Jag trodde jag var bra på situps, men tji fick jag. Det är crunches jag alltid gjort, situps är MYCKET jobbigare och tyngre! Och pushups ska vi inte tala om. Hela jag skakar just nu. Men jag är peppad. Och det heter ju "vill man vara fin får man lida pin".

Just nu går jag all in. Så laddade ner en gratis app igår för att ha koll på hur mycket kalorier jag borde få i mig och hur mycket jag faktiskt får i mig. Bara att skriva in allt jag äter och dricker under dagen, skitbra! Nu kan jag ju inte banta i den bemärkelsen eftersom jag ammar, vill inte att mjölken ska sina. Men igår åt jag precis som jag brukar och hamnade bara på 32 kalorier över kalorimålet så inte så pjåkigt. Enda jag gjorde annorlunda när det gäller maten igår var att jag drack vatten istället för juice till måltiderna och stod emot att småäta på kvällen som jag annars brukar göra. Är ju faktiskt lite lättare att stå emot när man har allt i siffror. Sen vet jag att jag antagligen behöver lite mer kalorier än de som står i appen just för att jag ammar och kör mina styrkeövningar så jag blir inte så nojjig över att det blir lite mer kalorier än planerat. Särskilt som att appen inte räknar att det förbränns några kalorier på de 50 squats som jag gjorde.

Så här såg det i alla fall ut igår.

Hade dålig karaktär imorse och ställde mig på vågen fast jag inte ska göra det mer än en gång per vecka, men det blev i alla fall en glad överraskning. 78,5kg visade den. Gör ju inte motivationen mindre även om jag vet att det är framförallt vätska som försvunnit.

Ägglossning på G?

Har igår och idag haft en ömmande känsla till vänster i nedre delen av magen, ungefär där äggstocken finns. Och idag tror jag faktiskt att det kan vara så att det blir en ägglossning kanske typ imorgon. Har börjat kolla tappen och sekret igen sedan en tid tillbaka (eftersom vi för tillfället inte har något preventivmedel) för att ha lite koll på om kroppen kommer igång av sig själv. Och idag har tappen dragit sig uppåt och blivit lite mjukare, fortfarande stängd. Dessutom har vi idag äggviteflytningar. Så tecknen tyder ju på ägglossning på G. Men det återstår att se. Har inte börjat kolla tempen igen efter förlossningen så någon temphöjning kan jag inte titta efter. Men får jag ägglossning borde det ju också komma en blödning om cirka 2 veckor.

Squats & Abs challenge

Viktnedgången står helt stilla. Till och med lite plus i vikt idag jämfört med förra veckan. Och detta trots att det blivit flera promenader sedan senaste vägningen och mätningen. Så nu är det slut på smekmånaden och jag kan inte längre lata mig och se kilona rinna av mig. Så jag ska göra en 30-dagars utmaning med fokus på lår, rumpa och mage. Egentligen är det två olika utmaningar, men jag tänker köra dem parallellt.

 Så här ser träningsschemat ut för de kommande 30 dagarna med start idag.

Just idag känner jag mig motiverad och hoppas det håller i sig. De kommande 30dagarna ska nog gå bra i alla fall. Jag är en kontrollmänniska av högsta rang och så länge jag har tabeller och scheman att följa brukar jag kunna följa det jag planerat. Kommer fortsätta väga och mäta 1ggr/vecka under hela utmaningen och sen göra en sammanställning när den är avslutad. 17:e april har jag förhoppningsvis kommit betydligt närmare mitt slutmål på 68kg, drömmen vore ju om jag då är nere på 70kg, med andra ord är av med gravidkilona. Sen kan det ju vara så att viktnedgången stannar av när musklerna byggs upp. Återstår att se. Kommer att komplettera styrkeövningarna med promenader när vädret tillåter. Ja jag anser att det finns dåligt väder, och vid dåligt väder ger jag mig inte ut på långpromenader.

Dagens bilder får helt enkelt bli en form av förebild att jämföra med efterbild 17/4.

Dagens mått

140112                       140312                 140319

Midja: 92cm                80,5cm                  81cm

Höfter: 104cm             96cm                     97cm

Stuss: 112cm              104cm                  106cm

Lår hö: 68cm               62cm                    61,5cm

Lår vä: 67cm               62cm                    61cm

Vikt: 85,0kg                 78,9kg                  79,3kg

Inga roliga mått idag :( plus på allt utom låren. Men kanske har promenaderna gett lite muskler på stussen? Nä tror inte det. Nu lägger vi detta bakom oss och blickar framåt istället :) Positivt tänkande. 

Förövrigt verkar det som att vi börjar få till en bra sovrutin för lilla sessan. Hon vaknar mellan kl 7-8 på morgonen. Sover cirka 2-3timmar vid ca kl 10 (beror lite på när hon vaknat om hon somnar tidigare eller senare). Sover igen 2-3 timmar vid ca kl 15. Blir sedan ofta en kort tupplur på ca 30 minuter vid kl 19 och sedan somnar hon för natten vid kl 21-22. Vaknar 1-2ggr under natten för att amma. Har haft lite problem med att få sessan att somna i sin säng. På dagarna sover hon nästan alltid ute i vagnen om det inte är för kallt och då somnar hon på någon minut. Så igår köpte vi  vyssan lull tassar och satte dit på spjälsängen och jo hon somnade i sin säng. Så de där 300kr som de kostar är inte slöseri. Rekommenderas till er som har svårt att få era små att somna i sin säng. Sen funkar det säkert inte för alla, men det kan ju vara värt ett försök. Det som alla säger om att det blir bättre när den lilla blir 3 månader stämmer för övrigt. Särskilt när det gäller magen. Vi har nu slutat med sempers magdroppar och jag har kunnat äta lök och vitlök utan att hon fått magknip. Hon har fortfarande mycket gaser, men de kommer ut utan problem och hon har inte ont av dem. Så ni som är mitt uppe i magknipstiden; håll ut, det blir bättre!

3 månader

Idag blir lilla sessan redan 3 månader. Stoppa tiden någon. Det har gått så snabbt, samtidigt som det känns som en evighet sedan den där luciamorgonen när jag fick upp henne på bröstet och fick se henne för första gången. Dessa 3 månader har varit de bästa i mitt liv. Jag vet inte vad jag gjorde innan sessan kom till världen. Vad bestod mina dagar av? Det är ju först nu som livet känns komplett. Alla säger att man måste offra så mycket i sitt liv när man får barn. Och visst det kanske stämmer att jag inte gör samma saker som innan, men jag upplever det inte som att offra en del av mitt liv. Att inte kunna gå ut på krogen och bli full är inget jag saknar. Jag finns hellre där för min lilla dotter. Och jag behöver inte stanna hemma för alltid. Jag kan fortfarande gå ut ihop med mina vänner, ta något glas vin eller en öl. Och det kommer jag att göra. Det har jag planerat att göra i sommar. Då ska jag ha slutat amma, men innan dess har jag inga problem att vara nykter. Känns bara fel att ta ett glas vin när jag ammar, även om det ju är okej att ta ett glas enligt de rekommendationer som gäller. Men det känns bara fel.

Viktnedgång

Den här veckan blev det en lite sen uppdatering. Har varit genomförkyld och helt enkelt prioriterat bort att väga och mäta, men idag så blev det av. Och idag är det ju exakt 2 månader sedan första vägningen och mätningen så det passar ju bra.

140112                                                    140312

Ganska stor skillnad måste jag säga. Kul att jämföra och se resultatet.

Dagens mått

140112                       140312

Midja: 92cm                80,5cm

Höfter: 104cm             96cm

Stuss: 112cm              104cm

Lår hö: 68cm               62cm

Lår vä: 67cm               62cm

Vikt: 85,0kg                 78,9kg

Hänt mycket med måtten den här veckan också :) Motiverande. Men jag har egentligen inte gjort några ansträngningar för att få bra resultat. Har egentligen gjort tvärtom. Inte rört på mig och ätit alldeles för mycket onyttigt. Men antar att amningen bidrar. 

Första gången.

Imorgon ska jag lämna sessan hemma med sin pappa för första gången. Jag ska hem till en kompis på kvällen och titta på melodifestivalen och äta gott. Tänkte först ta med sessan dit, men då skulle det inte bli så mycket av tjejkvällen eftersom sessan äter 1-2gånger i timmen på kvällarna. Så idag har jag testat att ge henne ersättning vilket gick jättebra så sambon kan mata henne när jag är borta. Ska nog pumpa ur brösten innan jag åker också så har han lite bröstmjölk att ge också.

Känner mig lite nervös inför att åka ifrån henne, och sambon känner detsamma. Men jag vet ju att de kommer att klara sig fint (kommer dock ha mobilen nära hela kvällen). Och dessutom känner jag att min kära sambo behöver få lite egentid med våran dotter. När vi är hemma båda två så blir det ofta så att jag får mest tid med henne eftersom jag ammar så ofta. Så tror helt enkelt att det är bra för oss alla tre att jag åker iväg. Jobbigast kommer att vara att åka, när jag väl är på plats hemma hos min kompis är det nog ingen fara. Men jag kommer nog inte vara kvar länge efter att melodifestivalen är slut.

Magsjuka!

Japp jag drabbades av en släng av magsjuka/matförgiftning. Vet inte vilket av det, men mådde skit i alla fall. Började på tisdagseftermiddagen. Jag hade varit hos en kompis på fika och började få ont i magen och må illa när jag skulle åka därifrån. Tänkte mest att det berodde på att det blivit för mycket kaffe och sötsaker och illamåendet försvann efter en stund. Så åkte vidare till nästa kompis för att fira hennes son på 1-årsdagen. Magvärken och illamåendet kom tillbaka efter kaffe och tårta så jag tänkte fortfarande att det berodde på sötsaker och kaffe. Men vid 22 på kvällen stod det klart att det var mer än så. Kräktes upp allt jag ätit under dagen och natten spenderades på toaletten. Så igår var jag helt slut. Spenderade dagen i sängen och sambon fick vara hemma från jobbet och ta hand om prinsessan. Idag mår jag mycket bättre och har kunnat få i mig mat. Så nu städar jag bort alla baciller i sovrummet. Tvättmaskinen går på högvarv och fönstret i sovrummet är öppet på vid gavel. Och så håller vi tummarna för att det var matförgiftning så att inte sambon eller lilla prinsessan smittas.

Viktnedgång

Jag är under 80kg! Delmål nummer 1 avklarat med andra ord! Känns toppen, särskilt efter den här veckan när humöret och motivationen inte varit det bästa. Träningen har fortsatt lysa med sin frånvaro, men det blev i alla fall en promenad på 1 timme i måndags. Passade på när det var så fint väder och vårkänslorna fanns där. Sen blev det gråväder igen och nu ligger det snö på marken ånyo. Blä. Vill ha vår nu! Så mycket lättare att motivera sig till att komma ut då.

Dagens bild

Dagens mått

140112                       140303

Midja: 92cm                82cm

Höfter: 104cm             97cm

Stuss: 112cm              106,5cm

Lår hö: 68cm               63,5cm

Lår vä: 67cm               62,5cm

Vikt: 85,0kg                 79,6kg

Bara 9,6kg kvar till den vikt jag hade vid ägglossningen. 11,6kg kvar till min önskevikt på 68kg. Känns redan lättare, bara att ha kommit under 10kg gör att det inte känns lika ouppnåeligt. Jag kommer att fixa detta!

Deppigt

Den här veckan känns allt lite jobbigt. Inte livet med sessan, men jag känner mig inte på topp. Har tänkt mycket varje dag på ett eventuellt syskon till sessan (jag vet, helt onödigt att gå och oroa sig över det redan nu) och det gör mig lite nedstämd. Jag är helt säker på att det kommer att ta lika lång tid med barn nummer 2. Vet inte varför jag har fått för mig det, men hittar saker hela tiden som jag tycker tyder på att PCO:n är likadan nu som innan.

1. Finnarna har börjat komma tillbaka. Inte bara i ansiktet utan på axlar, armar och rygg. Precis som de gjorde när jag slutade med p-pillrena. Det är inte lika kraftigt än, men jag tycker det kommer fler och fler för varje dag.

2. Molande i nedre delen av magen. Hade jag alltid förr, det försvann under graviditeten och nu är det tillbaka.

3. Ingen mens. Vet att den kanske inte kommer så länge jag ammar, men jag känner mig säker på att den inte kommer då heller.

Funderar på om vi kommer att orka gå igenom alla behandlingar igen, med allt vad det innebär med planerat sex, sprutor och ultraljud. Och hur kommer det att funka nu när vi har en liten att ta hänsyn till.

Förutom allt kring PCO:n har jag även börjat besväras av mina extra kilon. Jag vill bara att de ska försvinna nu, nu, nu. Om det inte vore för att jag ammade skulle jag antagligen falla tillbaka i gamla vanor, med andra ord hoppa över måltider. Försöker att inte tänka på vikten, men det går inget vidare. Just nu känns 10kg som en omöjlighet. Som att jag aldrig kommer att bli av med dem. Vet ju att jag måste röra mer på mig för att lyckas, men trots att jag vill bli av med mina gravidkilon kan jag inte motivera mig till att gå ut på promenad varje dag. Inte när det är grått och trist ute. Då är jag hellre inne och bara myser med sessan. Jag är bra på att tänka och planera hur jag ska träna för att gå ner i vikt, men inte lika bra på att verkställa det. Om någon har några bra tips på hur jag motiverar mig själv att komma igång med träningen så tar jag tacksamt emot dem. Största problemet är nog att jag vill ha resultat nu, inte om några månader.

I och med att jag är inne i en grubblar period så har även oron för sessan ökat. Varje dag hittar jag något nytt att oroa mig för. Allt det där som jag trodde jag skulle oroa mig för, men som jag inte varit orolig för är jag nu orolig för. Jag oroar mig för att hon ska sluta andas när hon sover, att hon inte växer som hon ska, att hon ska bli sjuk. Ja allt möjligt helt enkelt. Känner att en del av oron säkerligen beror på att det nu bara är kontroll på BVC 1ggr/månad. Kontrollfreak som jag är skulle jag helst fortsätta gå och väga och mäta sessan varje vecka. Men mitt i allt så vet jag att jag stressar upp mig och att det inte finns något som tyder på att det skulle vara något fel på sessan. Och tur är väl det, annars skulle jag nog ringa BVC dagligen.

Som tur är vet jag att de här grubblarperioderna går över. Ofta håller de i sig någon vecka eller två och sen är det som bortblåst.

Gud vilket gnälligt inlägg det här blev, men behövde skriva av mig lite.