12 dagar

Idag är våran lilla prinsessa redan 12dagar gammal. Det går så fort, men ändå så långsamt.  Vi lär fortfarande känna varandra och försöker få till lite rutiner i vardagen. Fast lilla prinsessan ändrar dem lite från dag till dag. En sak är säker hon har sin mor och far lindade runt lillfingret. Vi kan sitta i timmar och bara titta på henne när hon sover. Älskade lilla unge.

Den här veckan är jag och lilla prinsessan själva hemma. Sambon jobbar fyra dagar och kommer sen att vara ledig 2 veckor igen. Det funkar utmärkt. Hon är så snäll. Sover mestadelen av dygnet. Vaknar för att äta och byta blöja. Har de senaste dagarna börjat vara vaken några timmar på förmiddag och kväll. Då tittar hon på oss med de där mörka ögonen och vi är fast.

Jag trodde jag skulle vara mer orolig så här i början och stressa över allt. Men det är precis tvärtom. Jag har nog aldrig känt mig så lugn och tillfreds. Visst det har varit några nätter då tårarna runnit på grund av sömnbrist och hormoner, men efter att mjölken rann till har det inte varit några större problem. Prinsessan sover 3-4 timmar i sträck, ammas, byter blöja och somnar om. Och jag har inte haft svårt att sova när hon sover. Trodde jag skulle ligga vaken och kolla så att hon andas hela tiden, men jag har inte känt någon sådan oro. Sen är det klart att jag är trött, sömnen störs ju och vid varje amning och blöjbyte är vi vakna cirka 1 timme, men jag är inte tröttare än att jag klarar att vara vaken på dagen. Någon enstaka dag har jag tagit en tupplur under eftermiddagen, men oftast klarar jag mig utan. Lärde mig snabbt efter förlossningen att lyssna på kroppen. Sova när jag är trött och inte försöka göra allt. Det är ingen som dör av att det är lite damm i hörnen. Det finns kvar imorgon också.

Kroppen har börjat återhämta sig efter förlossningen, magen är nästan borta och 12kg har försvunnit utan att jag behövt anstränga mig. Planerar att snart börja med lite mag- och ryggträning här hemma. Knipövningarna har jag gjort dagligen sedan vi kom hem från förlossningen. Promenader ska jag också försöka komma igång med, men just nu är det inget vidare väder att dra ut lilla prinsessan i. Regn och blåst. Väntar lite med det. Men blir det solsken så ger vi oss ut. Mer intensiv träning blir det sen när jag varit på efterkontrollen och fått klartecken på att träna. Känner mig just nu motiverad i alla fall. Vill komma i mina gamla kläder igen :)

Magen hittills

 3 dagar efter förlossningen

 5 dagar efter förlossningen

10 dagar efter förlossningen

Känns som att magmusklerna nästan helt dragit ihop sig nu, så planerar att börja med mag- och ryggträningen efter nyår. Tänker dock inte ge något nyårslöfte om det. 

Mitt i all lycka och julfirandet har det dock smugit sig in en del sorg. Min älskade lilla morfar somnade in 23/12. Tror han har det bättre nu, men sorgen är stor och hjärtat värker. Hade hoppats att han skulle hinna träffa lilla prinsessan, men nu blev det inte så tyvärr. Sov gott lilla morfar.

En liten prinsessa är född

Allt startade 12/12 kl 04:05 på morgonen. Då vaknade jag av att jag hade som krampliknande smärtor i ryggen och fram i nedre delen av magen. Tänkte att det väl var som det varit de andra nätterna. Att det kommer att släppa av bara jag går upp ur sängen. Så jag gjorde det. Gick på toaletten och gick sen tillbaka och la mig i sängen. Men det släppte inte av. Smärtan kom och gick med 5-10minuters mellanrum. Tanken; det kanske är idag det händer började gro. Efter att ha försökt somna om i cirka 30minuter gav jag upp. Tog en dusch för att se om det kunde hjälpa lite och om det var så att det skulle sätta igång ordentligt ville jag ha rent hår och vara fräsch när jag kom in till förlossningen. Haha bästa tanken egentligen. Duschen hjälpte inte mot smärtan men jag passade på att pyssla om mig själv ordentligt mellan smärtorna. Kände mig efter det riktigt snygg och fräsch. Värmde vetekudden och satte mig att titta på TV med en kopp kaffe.

Sambon kom hem vid 06:30 efter att ha jobbat natt. Jag berättade om att det kanske kunde vara dags idag, men att det definitivt inte startat ännu. Var ju alldeles för långt mellan värkarna. På föräldrautbildningen berättade de nämligen att för att det ska ha någon påverkan på livmodertappen så måste det komma minst 3 värkar på 10 minuter. Under hela dagen hade jag dessa värkar aldrig tätare än 5minuter, oftast 10 minuter emellan. Då och då trodde jag att de hade upphört helt eftersom det inte kom någon värk alls på cirka 30 minuter. Började ge upp hoppet om att det var på riktigt kring kl 15. Inget hade förändrats sedan de startade och jag tyckte de hade blivit svagare igen.

Sambon vaknade kl 16 och undrade hur det gick för mig. Jo jag hade ont, men inte mer än så. Fullt hanterbart och jag sa till honom att det nog inte blir något idag. Cirka kl 17 beslutade vi att vi skulle åka och storhandla då det mesta var slut hemma. Så det gjorde vi. Under tiden på mataffären blev värkarna lite kraftigare igen och kom även tätare. Under de cirka 30 minuter vi var i affären hade jag cirka 6 värkar som jag var tvungen att stanna upp och andas igenom. Hoppet steg igen och jag sa till sambon att han skulle se till att ha mobilen tillgänglig inatt på jobbet. När vi kom hem kom värkarna med längre mellanrum igen, vi åt lite mat, tittade på TV och så vidare. Kändes som att sambon absolut kunde åka och jobba natten.

Cirka kl 19 hände det dock något. Jag fick en superkraftig värk som jag inte kunde stå upprätt igenom och jag kände att jag behövde gå till toaletten. På toaletten upptäckte jag att jag börjat blöda, och ropar till sambon att han nog ska ringa och meddela jobbet att han inte kommer inatt. Ringde förlossningen för att få råd. Mina värkar kom fortfarande med cirka 10minuters mellanrum, men hade ju blivit kraftigare. Jag trodde inte att jag var i aktiv fas ännu, men var lite orolig för blodet då det inte var lite blod i slem utan färskt blod. Eftersom jag kände mig orolig bestämde vi att vi skulle komma in för en kontroll.

Vi kom till förlossningen kl 20:10. Fick lämna urinprov och kopplades upp på CTG. Fick ligga med detta i cirka 30minuter och hade under den tiden 3 värkar. Fortsatt 10minuter emellan alltså. Jag tänkte att vi kommer att få åka hem i väntan på att det ska starta på riktigt. Men vid den vaginala undersökningen visar det sig att livmodertappen i stort sett är utplånad och att jag redan är öppen 4cm. Får beröm för att ha jobbat på så bra hemma och jag och sambon får sen veta att vi kommer att få stanna på förlossningen och att det kommer att komma en bebis inom ett dygn i alla fall. Lite chockade blev vi. Vi var ju helt säkra på att vi bara skulle in på en kontroll och sen få åka hem igen. Samtidigt kändes det så himla spännande. Snart skulle vi få träffa lilla pyret! Som tur var hade vi tagit det säkra före det osäkra och tagit med BB-väskan och bilskyddet (det skulle dock visa sig att sambon skulle få åka några vändor hem under helgen för att komplettera väskans innehåll, men det kommer vi till sen.)

Meddelade våra föräldrar att bebis skulle komma under natten eller morgondagen. Sen satt vi mest och pratade om allt möjligt ett tag. Jag hade en del värkar som kom och gick, fortfarande med 5-10minuters mellanrum. De började nu göra ganska ont och jag vankade fram och tillbaka och andades igenom dem, eller stödde mig mot fotgaveln på sängen. Sambon masserade ryggslutet när jag ville det. Det hela var fortfarande helt hanterbart. Barnmorskan som skulle jobba under natten kom in och hälsade och vi gick igenom hur jag ville ha det med smärtlindring. EDA och lustgas var det enda jag sedan innan bestämt mig för. Kände dock att det fortfarande var helt hanterbart och ville avvakta. Jag och sambon fortsatte prata och skoja med varandra, passade på att ladda energi genom dryck och mat. Efter ett tag, vet faktiskt inte riktigt vad klockan var, började värkarna bli riktigt jobbiga att bara andas igenom, inte heller hjälpte det längre att gå omkring, eller att få massage. Dags för lustgas helt enkelt. Fungerade helt okej och jag blev så där fnittrig. Ny undersökning visade att jag var öppen 4-5cm, inte hänt jättemycket alltså, men det gick sakta framåt. Fortsatte gå runt mellan värkarna och andades lustgas när det kom. Efter ett tag blev värkarna längre och kraftigare och lustgasen hade inte längre någon effekt. Jag andades så länge i masken att jag blev svimfärdig istället.  Det var helt enkelt dags för EDA. Fick denna vid kl 02 ungefär och den hjälpte bra. Tog lite ojämnt, men jag var bra smärtlindrad och kände mest att det drog och spände på höger sida. Sängläge i en timme efter EDA. Kl 03 ny undersökning som visade att jag var öppen 6-7cm. Hurra, det går framåt! Och tio minuter senare gick vattnet när jag ställde mig upp. Nu skulle det nog inte dröja allt för länge.

Jag tyckte tiden gick extremt sakta. Men runt kl 05-05:30 började även EDA tappa effekten. Hade ett sjukt tryck mot svanskotan och i bäckenbotten. Den var nästan outhärdlig, till råga på allt fick jag i samband med detta tillbaka krampsmärtan i ryggen, nu 10x värre än innan EDA. Tog mig knappt från toaletten utan stod bara och skakade igenom värken. Fick en extra bolus i EDA och varm handduk mot ryggen. Det hjälpte lite mot ryggvärken i alla fall,  men det hemska trycket neråt fanns ju kvar. Fick lustgas som komplement. Hjälpte inte mycket, men fick mig att fokusera på annat än värken. Kände helt plötsligt ett behov av att krysta, ny undersökning visade att jag var fullt öppen. Nu skulle lilla pyret komma ut. Jag själv kände det som att jag krystade i en evighet och var helt säker på att det var minst en och en halv timme, men enligt journalen startade krystvärkarna kl 06:40 och 07:16 föddes så äntligen våran prinsessa. Alla smärtor var som bortblåsta och det enda jag kunde tänka på var det där lilla varma livet som låg på mitt bröst. Allt annat försvann. En större lycka har jag aldrig känt och den finns där fortfarande. Varje gång jag tittar på det där lilla pyret som ligger och sover här bredvid så bubblar det inom mig.

Jag hade en jättebra förlossning även om jag under krystvärkarna ville ge upp och gå hem. Den smärtan går inte att beskriva. Inte heller går det att förstå hur utmattad man är under de där sista minuterna. Jag kände det som att jag skulle kunna somna där och då. Värkar eller inte. Min sambo var under hela förlossningen min klippa. Han fanns där hela tiden och peppade. Under hela krystningsskedet så stod han vid mitt huvud och viskade peppande ord i mitt öra. Och jag misstänker att jag halvt klämde sönder hans hand under värkarna, men han har inte klagat.

Vår lilla prinsessa var ganska stor för att vara född i vecka 38+4 och därför blev vi inlagda på specialBB för att se att hennes blodsocker inte sjönk och att hon inte tappade för mycket i vikt. Vi fick komma hem på söndagen. Prinsessan hade gått ner mer än 10% så första tiden hemma har vi haft amningsschema och tillmatning i väntan på att mjölken skulle rinna till. Det gjorde den igår. Och igår var vi tillbaka på BB för viktkontroll vilken visade att vikten vänt uppåt igen. Så nu ammar vi var 4:e timma eller oftare om prinsessan är hungrig och håller på att trappa ut tillmatningen. I övrigt så går vi runt i en lyckobubbla och sitter stora delar av dagen och bara tittar på detta lilla mirakel. Vårat mirakel som vi skapat.  Hon är allt för oss.

I en bubbla

131213 föddes vår lilla prinsessa. Just nu lever vi i en lycklig bebisbubbla så bloggen är inte prio ett. Lovar att uppdatera längre fram. Kram på er till dess

38+3

Kanske är det sista dagen på den här graviditeten. Jag har varit vaken sedan 04:05. Då vaknade jag av ont i ryggen och nedre delen av magen. Tänkte att det är som de andra nätterna, men icke. Kunde inte somna om. Har fått värkar sedan dess. De gör ont, men är uthärdliga, kommer regelbundet, men inte så där jättetätt. Har klockat värkarna och de kommer ungefär var 5-10minut. Spännande det här måste jag säga :) Återstår och se om det håller i sig och utvecklar sig till något mer eller om det bara är lite träning.

Slemproppen och början till förvärkar

Sedan igår kväll har jag haft totalt 3 stycken stora slemmiga flytningar med några få rosaröda strimmor i. Dessa har kommit plötsligt strax efter kraftiga sammandragningar och varit så pass stora att de svämmat över trosskyddet. Tolkar detta som slemproppen som går i omgångar. Ett steg närmare förlossning kanske. Fast spannet för när slemproppen går i förhållande till förlossningen kan ju vara allt från någon dag till några veckor.

Men förutom dessa slemmiga flytningar så har sammandragningarna ändrat karaktär. De är kraftigare och de flesta gör ont i nedre delen av magen och bak i ryggen. De håller i sig runt en minut varje gång vilket är längre än de sammandragningar jag haft tidigare som bara hållt i sig runt en halvminut. Men det är nog inga riktiga förvärkar ännu för de kommer inte regelbundet. De är utspridda under dagen. Ibland går det någon timme emellan och som nu så kommer det ungefär var femte minut för att sedan lugna ner sig igen. Men som sagt något är nog på gång.

Är i alla fall inställd på att det kan sätta igång snart så sambon har fått order om att ha mobilen nära när han jobbar eller i alla fall titta på den ofta för att se om jag ringt.

När ska man egentligen ringa till förlossningen? Som jag känner nu känns det bara onödigt att ringa. Jag är helt säker på att det förlossningen inte börjat. Visst det står ju att man ska kontakta förlossningen om man får blödning, men jag räknar inte 3 små strimmor i en flytning som en blödning. Flytningen jag hade igår kväll och tidigt imorse hade dessutom bara en svag rosa fläck i sig. Den jag hade nu ikväll var mer tydligt blodrött, men bara som två sytrådstunna strimmor. Och det är ju inte en blödning. Beror nog mest på att tappen börjat mjukna. Och det kommer inget blod emellan flytningarna. Annars skulle man väl ringa om vattnet gick och om man har 3 eller mer värkar på tio minuter. Och inget av det stämmer in på mig och pyret lever runt som vanligt om inte mer. Känner mig inte orolig i nuläget så väntar nog med att ringa. Det är klar börjar värkarna bli tätare och kraftigare så får jag ringa och se om vi ska komma in på en kontroll. Men nu satsar jag på att vila istället tror jag. Ska krypa ner i sängen och titta på TV en stund innan sovdags.

Men pyret du är mer än välkommen ut. Allt är klart, till och med granen är inköpt och klädd idag :)

Hur svårt ska det va?!

Misstänker att det här lilla pyret är lika envist som sin mor och far. Och tycker precis lika illa om att bli tillsagd vad h*n ska göra. Att skotta snö tre dagar i rad och storstädning har inte gett något resultat i alla fall. Pyret är kvar där inne. Det enda som det gett är ryggvärk och ont i bäckenet. Vaknade flera gånger inatt av att det gjorde så sjukt ont i ryggen. Tänkte att nu kanske, men det släppte av när jag ändrade ställning. Så nä.

Men lilla pyre du är välkommen ut nu. Vi längtar efter dig.

38+0

Vecka 39, det går bra att komma ut nu! Men det tror jag inte lilla pyret kommer att lyssna på. För ca 2 veckor sedan hade jag en känsla av att lilla pyret skulle komma ut tidigare än beräknat, men den känslan har försvunnit. Nu tänker jag att jag snarare kommer att få gå över tiden.  Om jag då får välja så går jag helst över så pass att vi hinner passera nyåret. Men som sagt tror jag pyret gör precis som det själv vill. Att skotta snö två dagar i rad verkar i alla fall inte ha haft någon effekt. Mer än att jag fått ont i bäckenet. Antar att det är kombinationen foglossning (som jag inte känt av tidigare) och överansträngning. Tänker dock fortsätta vara så aktiv som kroppen orkar. Ska nog städa idag till exempel. All rörelse är bra rörelse.

Dagens mage

Tycker magen ser mindre ut nu än för en vecka sedan. Kan det bli så när pyret sjunker längre och längre ner i bäckenet?

Vägde mig imorse. Verkar som att min vikt vänt neråt igen. Idag visade vågen nämligen bara 97,5kg jämfört med förra veckans 98,2kg. Läste någonstans att en del går ner i vikt de sista veckorna och att det är helt normalt. Hoppas det stämmer. Även om jag har oroat mig för att gå upp för mycket känns det konstigt att minska i vikt under graviditeten. Men jag vet ju att jag fortfarande får i mig ordentligt med mat. Har inte ändrat något i kosten den senaste veckan. Mer än att jag inte ätit lika mycket bullar och kakor till kaffet nu när syster börjat jobba. Men det kanske är det som gör det. Och då är det nog bara bra, för de där kalorierna från bullarna kan man nog vara utan. Äter frukost, lunch, middag. Och så blir det flera frukter däremellan som mellanmål. Ska väl egentligen vara matigare mellanmål, men det är svårt när jag inte är hungrig. Och då måste det ju vara bättre med något än inget.

Det jag besväras mest av just nu är de extremt vattniga flytningarna. Trodde igår att de minskat då det varit lugnt under dagen, men på kvällen var de tillbaka med full kraft. Så pass mycket att det rann ner på låren (ber om ursäkt för äcklig info). I början var jag orolig för att jag börjat läcka fostervatten, eftersom det typ är det enda man får upp om man googlar. Men det känns inte som att det skulle vara det. Fostervatten är ju inte vitt, och det är de här flytningarna. Visserligen svagt vita, men absolut inte klara. Så det är flytningar och det lär jag få stå ut med tills pyret är fött antar jag. Köpa storpack trosskydd helt enkelt.

Sen har brösten ballat ur totalt de senaste 2 dygnen. Läckagen från dem hade minskat sista tiden, men nu är det tillbaka med dubbel styrka. Helt sjukt hur mycket de kan läcka. Hela nattlinnet blir blött på framsidan. Är väl dags att börja med amningsinläggen och amningstopp på natten igen. För det är nattetid som det är värst. Hade hoppats klara mig utan det tills lilla pyret var ute, men får nog tänka om.

Haha nu när jag läser igenom texten känns det som att jag läcker lite överallt. Inte konstigt jag känner mig lite ofräsch till och från.

På tal om ofräsch. Senaste veckan har jag fått ett ökat behov av att ta hand om mig själv lite extra. Filar och smörjer in fötterna efter varje dusch. Använder väldoftande lotion istället för den som är mest återfuktande, plockar ögonbrynen var och varannan dag och så vidare. Har fått för mig att jag inte får ha äckliga fötter vid förlossningen för det är ju synd om barnmorskan som kommer att ha mina fötter i ansiktet. Haha dum tanke jag vet, men hjärnan är väl inte riktigt som den ska just nu.

Men annars mår jag bra. Har fått ett stort behov av närhet så blir mycket kramar med sambon. Sex däremot är inget vi känner ett behov av. Det behovet har minskat ju större jag blivit. Tror det mest beror på att vi båda känner att det känns fel när vi kan känna lilla pyret röra sig. Så istället blir det kramar och pussar. Och vi har inget problem med det, tror det blir värre om man känner olika, att den ena fortfarande vill ha sex och den andra inte. Men vi tänker som så att vi tar upp sexlivet igen när pyret är fött och vi kommit in i rutinerna.

95%

Nästan hela graviditeten avklarad. Bara 14 dagar kvar, förhoppningsvis kortare. Idag blir det en lugn dag. Har skitont i ryggen efter snöskottningen igår. Vaknade kl 07 och behövde gå på toaletten och fick då en otrolig krampsmärta i ryggen och fram i nedre delen av magen/bäckenet. Snacka om överansträngda muskler. Förvärkar var det inte för magen var mjuk och fin. Gör skitont att sitta på en hård stol också. Musklerna i ryggen krampar verkligen. Men det går nog över av lite vila.

Falskt alarm?

Här sitter jag i soffan och väntar på att nyhetsmorgon ska börja på TV4. Har redan hunnit med frukost, tända upp i kakelugnen och skotta bort all snö på altanen. Gick upp vid 06:30, men hade då redan varit vaken till och från sedan 04:30. Trodde faktiskt att det skulle bli idag som förlossningen startar. Vaknat ungefär var 15:e minut sedan kl 04:30. Har haft mensvärksliknande värk i nedre delen av magen och ryggen. Så tänkte nu händer det. 06:30 gav jag upp att försöka sova och gick upp. Och sedan dess har jag inte känt av så mycket värk. Så det var nog bara att jag legat konstigt eller något sånt. Känner mig dock mer öm i bäckenet än vad jag gjort tidigare så kanske. Om inte annat så kanske det sätter igång under dagen. Skotta snö ska visst vara ett bra sätt att sätta igång värkarna har jag hört. Och jag har mycket snö att skotta bort idag. Men väntar med det tills det blivit ljust ute i alla fall.

Bara 15dagar kvar till BF nu i alla fall. Jag hade ju lovat mig själv att jag inte skulle räkna ner eftersom tiden går ännu långsammare då, men det är svårt att låta bli. Jag tänker lite så här angående det här med att gå över tiden. Att man säger +-2 veckor från BF är ju att det är svårt att veta exakt när ägglossning skedde och därmed befruktningen. Men vi vet ju verkligen exakt vilken dag och datum ägglossningen skedde. Och då borde man väl kunna lita ganska mycket på det beräknade BF-datumet. Datumet har ju liksom inte ändrats en enda gång under hela graviditeten. Alltid varit 22/12. Både på ultraljud 1,2 och 3. Eller nej ultraljud nr 1 sa att BF var 23/12, men det beror på att den ultraljudsapparaten räknade BF som 40+0. Graviditeten var precis lika långt gången som de andra ultraljuden visade.

37+4

Idag vaknade vi upp till ett vinterland. Så fint ute när det är helt vitt. Och det snöar fortfarande :) Hoppas bara att det fortsätter vara minusgrader nu så att snön får ligga kvar. Blir ju så tråkigt när det smälter hela tiden. Geggigt och smutsigt. Inte för att jag är någon vintermänniska egentligen, men jag gilla julstämningen. Och det blir ju faktiskt lite ljusare när det är vitt på marken.

När det gäller bebis har det inte hänt mycket. Det lilla pyret verkar trivas bra därinne och verkar inte ha några planer på att titta ut tidigare. Men det får h*n gärna göra för min del. Börjar få mer och mer ont i bäckenbotten när pyret rör sig och vid sammandragningarna. Känns som tusen nålar och knivar. Och senaste veckan har jag fått extremt (och då menar jag extremt) mycket flytningar. Både mjölkiga och mer som äggvita. Om jag inte använder trosskydd får jag springa och byta trosor 3-4gånger per dag. Inte så där jättekul eller trevligt.

Sen har jag fått mer bristningar. Har ju haft några små på brösten och på skinkorna länge nu, men nu har de börjat öka. Skinkorna är täckta av lilaröda strimmor och igår kväll upptäckte vi att det kommit 2 bristningar på vardera flank också. De på skinkorna och flankerna stör mig inte allt för mycket och inte de på brösten heller. Har redan gamla bristningar där sedan puberteten och de syns knappt i vanliga fall. Men jag vill INTE få bristningar på magen! Känns som att om man får bristningar så blir man aldrig av med den där degiga huden på magen. Jag vet, jätteytliga tankar, men för mig är det en stor grej. Känns som att det inte finns något jag kan göra för att förhindra att de uppstår heller. Smörjer som en galning morgon och kväll, fast jag vet att det inte hjälper. Men tankens makt är stor.

Ställde mig på vågen imorse för att se om jag fortsätter öka lika snabbt i vikt. Men döm om min förvåning när vågen visade 98,1kg. Det är minus 0,1kg sedan i måndags. Och jag har inte gjort något för att påverka vikten. Har fortsatt äta precis som tidigare. Visserligen inte varit lika mycket fika den här veckan, men tror inte det kan påverka så mycket. Kanske har det stannat upp nu i alla fall? Har ju läst att det kan vara så i slutet och att vissa till och med går ner i vikt. Hoppas kan man ju alltid. Vore ju inte helt fel att några kilon försvann redan innan förlossningen.

Oj vilket ytligt inlägg detta blev, men det var skönt att skriva ner lite grann av hur tankarna går nu när det närmar sig BF med stormsteg.

37+0

Vecka 38! Bara 20dagar kvar till BF! Nästan så jag blir lite stressad igen. BB-väskan är inte helt färdigpackad och jag har fortfarande inte tagit tag i att laga mat och frysa in. Får väl helt enkelt göra det den här veckan. BB-väskan är egentligen klar med det viktigaste. Ska packa ner lite ätbart också så är den klar. Och sambon har inte packat ner något till sig själv ännu. Men det enda han sagt att han vill ha med är sin ipad så att han kan roa sig med lite spel om det drar ut på tiden.

Dagens mage

Den växer. Har haft en liten spurt den här veckan vilket syntes på vågen imorse. Stadiga 98,2kg visade den, alltså 28,2kg + sedan ägglossningen. Nu kan det få stanna av tycker jag allt. 1,5kg på 1 vecka känns lite väl mycket. Men antar att det är vätska som börjar samlas i kroppen nu. För det spelar ingen roll vad jag stoppar i mig när det gäller vikten har jag märkt. Går upp lika mycket när jag bara ätit nyttigt en vecka som när jag ätit onyttigt. Helt enkelt inget jag kan påverka. 

Imorgon är det dags för besök hos den nya barnmorskan. Känns lite pirrigt. Tänk om vi inte alls klickar. Men samtidigt är det ju inte långt kvar så kan nog stå ut. Antar att det är max 2 besök kvar. Känns i alla fall bra att sambon kommer att följa med imorgon. Det är ju faktiskt första gången som han kommer att vara med och höra lilla pyrets hjärta slå. 

I övrigt mår jag bra. Är förkyld så ännu mer täppt i näsan än jag varit tidigare. Tålde tydligen inte att träffa alla kollegor i fredags. Började nämligen få ont i halsen redan på julfesten och vaknade på lördagen med täppt näsa och ömmande hals. Nu är det bara näsan som är täppt. Hoppas bara att det går över snabbt. Skulle ju vara sjukt jobbigt om jag får vara så här täppt nu resten av graviditeten. Håller tummarna helt enkelt. 

1:a advent

Nu går tiden fort. Redan 1:a december och 1:a advent idag. Imorgon räknas graviditeten som fullgången. Hoppas lilla pyret väljer att komma ut lite tidigare än beräknat. De flesta tror faktiskt att h*n kommer att komma tidigare. Och magen har verkligen sjunkit neråt. Får väl börja jobba på att starta förlossningen. Börjat redan idag med att städa och sedan bygga ihop den nya soffan. Hehe. Vet faktiskt inte om jag tror på att man kan påverka det där så mycket, men försöka kan man ju alltid.

Nu har jag precis plockat iordning igen. Har haft lite kompisar här på adventsfika. 5 vuxna och 2 småbarn. Blir lite annorlunda nu för tiden när flera av oss har barn. Det är skrik och gråt blandat med att man försöker ha ett samtal. Jag tycker det är underbart, men kontrasten är stor mot för några år sedan när ingen hade barn. Känns så konstigt att säga vuxna dessutom. Det är så kul att vi fortfarande håller ihop i det här kompisgänget. Har ju ändå umgåtts sedan mellanstadiet. Hoppas det fortsätter så även om några år. Men känns inte så troligt att vi skulle glida ifrån varandra nu.

Halleluja moment!

Inatt sov jag 4,5timmar i ett sträck! Så länge har jag inte sovit på flera månader. Så jävla underbart. Somnade vid 00:30 cirka och vaknade första gången kl 05. Trodde inte mina ögon när jag tittade på klockan. Och idag är första dagen på länge som jag faktiskt känner mig något så när utvilad. Kanske är det kroppen som nu förbereder sig inför förlossning och därför samlar energi.

Igår var jag hos barnmorskan för vecka 37-besök. Allt såg bra ut. Mitt blodtryck var ju lite högre förra gången än det varit tidigare, men nu var det tillbaka på den lägre nivån. Skönt att veta. Har faktiskt varit lite orolig över det de här två veckorna.

SF-mått: 35. Inte ökat så mycket sedan sist vilket enligt BM beror på att lilla pyret ligger så långt ner i bäckenet nu.
Hjärtljud: 148slag/minut. Lilla pyret håller en väldigt stabil puls som ligger på den högre nivån.
BT: 110/70. Normalt igen.

Även barnmorskan tyckte att magen sjunkit ner rejält nu mot hur den sett ut tidigare. Hon trodde även att det här lilla pyret skulle vilja titta ut innan årsskiftet i alla fall. Vi får väl se :) Fick även svar på när det är graviditeten räknas som fullgången. Det är när hela 37 veckor har gått alltså på måndag. Så då är du välkommen ut lilla pyre :)

Mina sammandragningar bytte lite karaktär igår kväll tycker jag. De gjorde faktiskt ont, nästan som mensvärk. Kände till och med av dem i ryggen och de kom ofta, men inte regelbundet. Det lugnade ner sig lite senare på kvällen och nu känner jag inget. Kanske har kroppen påbörjat förberedelserna inför en förlossning.

Nu börjar det ju faktiskt bli riktigt spännande. När ska det egentligen starta? Och hur? Sambon sa en rolig sak igår. Vi har beställt en ny soffa som vi hoppas få hem den här veckan. När jag satt igår och kände de där onda sammandragningarna så säger han "Du får inte låta vattnet gå i den nya soffan sen bara. Bättre att du tar det i den här gamla." Jag kunde inte låta bli att skratta. Ska försöka att tänka på det när det är dags :)

36+0

Vecka 37 idag. Är det nu graviditeten räknas som fullgången? Eller är det när vi går in i vecka 38? Nu är det ju egentligen bara 36 fulla veckor som gått menar jag. För min del skulle pyret gärna på komma ut snart. Början av nästa vecka skulle passa utmärkt :) Nä vars, pyret kommer väl ut när det är redo för det. Ju längre tid inne i magen desto bättre. Mest jag som tycker det börjar bli riktigt tungt nu. Börjar känna av ryggen när jag står upp en längre stund och får jätteont i hälarna bara av att stå upp mer än 10 minuter. Och sen börjar jag bli väldigt trött på att vara konstant täppt i näsan och ha konstant lätt näsblod. Allt detta samtidigt som jag älskar att vara gravid och skulle vilja vara gravid för alltid.

Så här såg det förresten ut igår i min app

Gick in i 10:e graviditetsmånaden och hela 90% av graviditeten var klar! Underbart :) Ett steg närmare att träffa lilla pyret.

Dagens mage

Magen börjar peka neråt :) Den är fortfarande ganska hög, men har sjunkit ner rejält. Förut har den pekat mer rakt fram, men nu kan jag inte längre se naveln uppifrån när jag står upp. Och det har jag kunnat förut.

Tycker det syns ganska väl att magen sjunkit när man jämför dessa två bilder. Eller så är det bara jag som vill att den ska ha sjunkit haha. 

Imorgon är det dags för sista besöket hos min nuvarande barnmorska. Imorgon är det dags för vikt igen. Ska bli intressant och se vad vågen visar där imorgon. Min våg vet jag inte om jag kan lita på helt och hållet. Vägde mig imorse och fick två olika vikter beroende på var på golvet vågen stod. Och det skiljde ganska mycket nämligen 0,6kg. Så väntar och ser vad barnmorskans våg säger istället. 

Pyret verkar må fortsatt bra. Lever om rejält inne i magen även om det inte finns så mycket plats kvar att röra sig på :) Kan säga att det spänner ganska rejält ibland när h*n sträcker på sig. Känns så himla overkligt att känna en liten fot trycka ut huden inifrån. Fatta att det finns en ny liten människa inne i mig. En liten människa som jag och sambon skapat. Och snart får vi träffa denna lilla människa. Het ofattbart. 

Sambon kom med ett nytt förslag på pojknamn igår också; Melvin. Det hamnar på favoritlistan direkt för det är väldigt fint tycker jag. 

Annars har jag börjat pynta inför advent. Går långsamt! Har gjort klart köket, hallen och vardagsrummet, men har ju 3 rum till att göra. Och då ska tilläggas att jag bara bytt gardiner, satt upp ljusstakar i fönstren och tagit fram adventsljusstakarna på borden. Inte en enda tomte framme ännu. Men går verkligen inte att jobba fortare. Får ont i rygg och fötter och behöver vila för att orka. Men första advent är ju inte förrän på söndag så ska nog hinna göra klart alla rummen tills dess. Sen får väl tomtarna komma fram efterhand. 

Åter på banan

Vågar knappt skriva det här inlägget. Det kanske jinxar allt. Men sedan den där helvetesnatten i veckan när jag vaknade en gång i timmen så verkar det ha vänt. De senaste två nätterna har jag vaknat som mest var tredje timma för att gå på toaletten. Och dessutom har jag haft sovmorgon! Idag gick jag inte upp förrän 10:45. Lovely!

Vilodag

Känns bättre idag. Bara vaknat varannan timme inatt :) Och gick inte upp ur sängen förrän kl 10 och slapp dessutom göra frukost. Har en riktig vilodag idag, har bara legat på soffan och slötittat på TV. Det var sambon som sa till mig att ta det lugnt idag. Jag hade nämligen inget planerat idag och då tyckte han att jag skulle passa på att vila. Han är inte så dum ändå den där karln jag bor ihop med.

Halsbränna och sömnbrist

Inatt vaknade jag av halsbränna. Aldrig haft en så kraftig halsbränna tidigare, men som tur var så släppte det av nästan direkt när jag satte mig upp i sängen. Och vad jag vet kom det inte tillbaka under natten. Men nu är den tillbaka. Lade mig på soffan förut för att vila lite efter att jag dammsugit huset. Fick dock snart sätta mig upp igen. Nu vill det dock inte släppa av helt. Hoppas det är tillfälligt. Orkar inte med att ha halsbränna varje dag. Och orkar absolut inte med ännu en sak som stör sömnen.

Sömnen ja. Inatt var det hemskt. Vaknade en gång i timmen. Resultatet av det blev ett sammanbrott och gråt under förmiddagen. Jag måste verkligen få sova lite mer snart. Och sambon måste börja stötta mer här hemma. Han har förbättrats något otroligt sedan vi blev ihop, men fortfarande är det många gånger som att bo med en tonåring. Känner mig som en mamma åt honom ibland. Att behöva tjata och tjata i kombination med sömnbrist var precis vad som ledde fram till dagens utbrott. Kanske är jag extra känslig just nu, men samtidigt tycker jag att jag har rätt. Om jag blir ombedd att väcka min sambo i tid innan jobbet då anser jag inte att jag ska behöva säga till honom 3 gånger innan han går upp. Jag tycker inte heller att jag ska behöva säga till en vuxen karl att plocka bort efter att han har ätit frukost. Sen skiter jag i om han är uppfostrad så. Han beter sig precis likadant när vi är på besök hos hans föräldrar. Bara lämnar tallrik och glas på bordet och går därifrån. Och hans mamma plockar bort efter honom. Men jag är INTE hans mamma. Och jag behöver få vila. Någon gång vore det ju skönt att själv få lägga sig på soffan medan han plockar undan i köket efter middagen. Utan att jag behöver säga till honom att göra det.

Blev ett gnälligt inlägg, men behövde få skriva av mig.

35+1

Vecka 36 igår. Tog tag i att ringa och boka tid hos kvinnohälsan. Fick en tid redan 3/12 alltså redan i vecka 38. Det skulle vara som ett inskrivningssamtal så bokades in för 45minuter. Hoppas vi får en bra barnmorska som det känns okej att gå till sista veckorna. Hade gärna gått kvar hos min tidigare, men allt kan man ju inte påverka. 

Magen 35+0

Idag har jag bakat. Gjort två lussedegar som resulterade i saffransbullar med mandelmassa och så vanliga lussekatter. Det tog sin lilla tid så nu har jag ont i ryggen. Började kl 11 och blev klar nu kl 15. Ska vila lite på soffan nu innan det är dags att börja laga middagen.

34+5

Att städa hela huset tar visst lite längre tid när man är gravid i vecka 35 än vad det brukar göra. Började städa när sambon åkte till jobbet vid 16:45 och nu blev jag precis färdig. Var tvungen att ta 2 pauser under städningen på grund av sammandragningar och att min rygg kändes som den skulle gå av på mitten. Men nu är det klart och huset doftar rent. Passade på att byta sängkläder också så det ska bli mysigt att krypa ner i sängen sen. Finns inget bättre än en nybäddad säng. Det doftar så gott :) Äntligen satte jag upp spegeln i sovrummet också. Den har stått på golvet sedan vi renoverade sovrummet så det var väl dags nu att den kom upp på väggen :) Bättre sent än aldrig.

Känner verkligen nu att jag vill göra färdigt allt. Vill inte ha något som släpar efter och måste fixas sen när bebis är född. Då vill jag bara att vi ska kunna ta oss tid att lära känna den nya familjemedlemmen. Inget annat ska finnas som stör. Kommer vara så mycket ändå som kommer att behöva uppmärksamhet. Och dessutom kommer både jag och sambon antagligen lida av sömnbrist. Så det ska finnas så lite som möjligt att reta sig på och bli osams om.  Därför ska sambon få ta med sig lite sopor imorgon när han åker till jobbet. Har massor med skräp som står sedan vi renoverade bebisrummet. Skönt att bli av med det.

Förövrigt har jag lika mycket ilningar idag som igår. Framförallt när pyret rör sig. Får stå dubbelvikt till och från för att det gör så ont. Som tur är går det över nästan direkt. Annars skulle det bli jobbigt. Då skulle jag ligga i soffan eller sängen och inte kunna göra något och då skulle jag bli galen. Så jag är tacksam för att det är så pass lite ändå. Och att det är först denna vecka som jag börjat besvärats av det.

Fredagstankar

Idag vet jag inte riktigt vad lilla pyret styr med därinne i magen. Röjer runt som en galning. Sparkar både högt och lågt, åt höger och vänster. Jag har svårt att förstå hur h*n når alla vinklar om huvudet är fixerat så att ansiktet är åt höger. Men det gör h*n. Ibland känner och ser jag vad jag antar är ett ben dra förbi i navelhöjd. Ingen behaglig känsla direkt. Spänner ganska rejält måste jag säga.

Idag har jag även känt av extremt mycket ilningar. Känns nästan som att pyret sjunkit ner ännu mer i bäcken. Har ilat, spänt och tryckt neråt så fort jag stått upp. Sitter eller ligger jag lättar det ju något, men inte helt. Jag trodde att bebisen tränger ner ytterligare i bäckenet först när förlossningen startar och värkarna sätter igång, men tyngdkraften kanske fixar lite av det redan innan när fogarna mjuknar? Eller så kanske pyret bestämt sig för att komma ut tidigare? Gör ju inget om h*n kommer någon vecka tidigare, men kanske inte redan nu. Men det är väl inte så mycket jag kan göra för att stoppa om det skulle vara så. Eller ja, vila kanske? Men det har jag inte ro till. Kan inte bara ligga på soffan om det finns tvätt att tvätta, disk att diska eller behöver dammsugas. Då måste jag först göra det. Men känner ju ibland att sammandragningarna blir fler och starkare efter att jag dammsugat hela huset. Dock gör de inte ont längre. Det var ju några dagar där för ett tag sedan som de gjorde ont, men inte längre. Däremot blir ilningarna ännu värre i samband med sammandragningarna. Antar att det trycker neråt.

Bara att vänta och se helt enkelt vad som sker de närmaste veckorna. I övrigt sitter jag här själv igen. Sambon jobbar nätter i helgen så blir inte att umgås särskilt mycket i helgen. Får försöka underhålla mig själv. Ska träffa en före detta arbetskamrat och en nuvarande arbetskamrat på söndag i alla fall. Ska bli riktigt kul. Har inte träffat den före detta arbetskamraten sedan i april då jag berättade att jag var gravid. Dessa två människor var de första som fick veta att jag var gravid. Jag kunde verkligen inte låta bli att berätta det så det slank fram under en fika på stan. Blir väl en hel del skitsnack och en massa fika :)

I övrigt får jag väl roa mig med att städa och tvätta :) Känns som att det alltid finns något som behöver fixas. Helst skulle jag vilja börja pynta inför första advent, men än så känns det lite för tidigt. Hade tänkt baka lussebullar i helgen så var på ICA och köpte saffran tidigare idag, men glömde mjöl! Så får nog vänta med bakningen till i veckan istället.

34+2

Besöket hos BM igår gick bra. Pyret ligger med huvudet ner och är fixerad :) Ska bara växa på sig några veckor till.

SF-mått: 34
Hjärtljud: 150slag/minut
BT: 130/70

Blodtrycket var ju lite högre än vad det brukar vara, men fortfarande inom det normala. Nästa besök blir i vecka 37. Det blir sista besöket hos min barnmorska eftersom hon slutar 1/12. Fick välja om jag ville byta till kvinnohälsan redan i december och det vill jag. Eftersom efterkontrollen kommer att bli där så känns det bäst att hinna träffa en barnmorska där innan förlossningen. Så ska ringa dem och boka en tid för vecka 39-kontroll. Men tar det nästa vecka tror jag. Känns inte jättebråttom att göra det nu direkt.

34+0

Idag går vi in i vecka 35, 41 dagar kvar till BF, mer än 85% av graviditeten är avklarad. Känns som en evighet sedan det där underbara plusset på stickan, och alla test som följde därefter. Känns overkligt att vi gick runt och var oroliga för att det skulle bli ännu ett missfall. Nu sparkar det där lilla pyret i stort sett hela tiden därinne i magen och vi längtar tills h*n bestämmer sig för att komma ut. Den där lilla, lilla bönan som vi fick se första gången på en kornig bild i vecka 8. Bara 11mm långt, men med ett tickande hjärta. Kan inte beskriva den kärlek jag känt till denna lilla varelse ända sedan dess. Obeskrivlig kärlek blandad med en otrolig oro över att något skulle gå fel. Kärleken har växt och oron har minskat under de dagar och månader som gått sedan dess. Minskat, men inte försvunnit helt. Antar att en viss oro kommer att finnas även om 10 år, den kommer bara att se annorlunda ut.

Dagens mage

Hur mår jag nu då? Jag mår förvånansvärt bra. Är fortsatt relativt besparad från krämpor. Är extremt trött och känner det som att jag skulle kunna sova dygnet runt samtidigt som jag inte kan sova. Tror att det beror på att jag vaknar varannan timme för att gå på toaletten. Blir ju ingen riktig djupsömn = sömnbrist. Men ska be barnmorskan att kolla mitt Hb imorgon när jag ska dit för att se om det sjunkit ytterligare för då kan ju det också förklara tröttheten jag känt de senaste veckorna. Har även haft en envis huvudvärk som kommit och gått nu under 2-3 veckor. Svårt att säga vad den beror på, både lågt Hb och sömnbrist kan ju ge huvudvärk. Annars som sagt mår jag bra. Inga svullna fötter ännu, men har ändå stödstrumporna på dagtid för att förebygga. Går sakta upp i vikt cirka 0,5-1,2kg per vecka. Känns som att det stannat upp lite. Magen känns inte som att den växer så mycket heller nu, men jag känner att livmodern växer i stort sett hela tiden. Nu är den nästan ända uppe vid revbenen och pyret börjar komma väldigt nära revbenen med sina fötter ibland. Jag går runt och väntar spänt på att få en fot i revbenen. Kommer nog att göra ONT.

Tänkte jämföra magen från vecka 8 till nu.

Det har ju hänt en del :) Kommer ihåg att jag tyckte magen putade redan där i vecka 8. Och lite putade den kanske, minns i alla fall att alla jeans blev för tajta i midjan så jag fick sätta en gummisnodd för att göra dem lite större.  Bilden från vecka 22 är tagen i Kroatien. Kommer ihåg att magen exploderade i storlek från vecka 21 till 22. Nu tycker jag ju inte att den ser så jättestor ut, men då kändes den stor. Och reaktionen från alla runt omkring var att jag blivit stor om magen. Och nu är den ju jättestor :) Blir kul att se om den blir mycket större eller om det kommer att vara samma storlek fram till förlossningen.

Sammandragningar och föräldrautbildning

Hela eftermiddagen och kvällen har min mage blivit stenhård. Och det gör lite ont till och från. Inte så att det gör ont vid varje sammandragning, men ungefär var tredje eller var fjärde gör det ont. Men inte så att det känns som mensvärk utan mer som krampsmärta. Har sammandragningarna övergått till förvärkar? Kan man få förvärkar redan i vecka 34? Får hoppas det lugnar ned sig snart så att jag kan sova.

Jag och sambon har varit på första föräldrautbildningen. Idag handlade det om förlossningen och smärtlindring. Barnmorskan pratade faktiskt om sammandragningar, förvärkar och förlossningsvärkar och vad som är skillnaden på dem. Men det är ändå svårt att avgöra tycker jag. Känns i alla fall som att utbildningen är bra att gå på. Jag har ju läst en hel del under de här åren vi försökt få barn och även tittat på alla dessa serier som går på TV om förlossningar så jag har en hel del kunskap sen innan, men sambon har inte det. Andra tillfället är nästa torsdag och då kommer det att handla om första tiden efter förlossningen. Känns också intressant, särskilt eftersom jag har så svårt att se hur det kommer bli efter att bebis är född.

Allt och ingenting

Nu går verkligen tiden långsamt. Känns som att det aldrig kommer att bli BF. Beror ju antagligen på att i stort sett allt redan är klart inför pyrets ankomst. Jag har helt enkelt inget mer att förbereda. Var och köpte amningskläder igår så det är också klart. Kan dock bli att jag köper någon mer tröja, men nu har jag så jag klarar mig till att börja med i alla fall. Dock lite svårt att veta vilken storlek som jag kommer att ha i början. Men köpte faktiskt i min gamla storlek och så hoppas vi att det passar. Annars får jag åka och köpa några i en större storlek att ha första tiden.

Tror jag ska ta och baka lite mer bullar imorgon medan sambon sover efter nattjobb. Ska göra en omgång lussebullar någon dag också. Men kommer ju aldrig ihåg att köpa saffran när jag är och handlar. Måste köpa kesella också att ha i. Kanske skulle göra en pepparkaksdeg också. Fast då måste jag först hämta receptet på degen hos mamma. Jag har aldrig gjort egen deg, men det är ju betydligt godare än köpedeg. Herregud alltså jag har blivit en riktig bullmamma. Jag som hatar att baka hehe.

Måste börja köpa julklappar snart också. Jag borde ju inte ha svårt att fylla dagarna med aktiviteter med tanke på hur mycket jag kan komma på som behöver göras. Men det känns som att jag inte har något att göra. Konstigt det där.

Ensam

Gud så tråkigt det är att vara ensam hemma. Sambon är iväg på utbildning med jobbet och kommer inte hem förrän imorgon :( Känns som att vi inte setts något denna vecka. Han jobbade 12-timmars pass i helgen, kväll igår, är borta idag och imorgon och jobbar sen 2 nätter. Men i helgen är han ledig så då blir det mys för hela slanten.  Jag försöker hålla mig sysselsatt, men det är svårt. Idag har syster och systerson varit här på fika och lunch, sen har jag storhandlat och nu försöker jag njuta av lite vila framför TV:n.  Tror det skulle kännas lite bättre om det inte blev mörkt så tidigt. Jag har alltid varit och kommer nog alltid att vara mörkrädd och det blir alltid lite värre när jag är själv hemma. Eller mörkrädd kanske är fel ord. Jag kan gå ute i mörkret själv och inte vara det minsta rädd, men sen så har jag en förmåga att låta tankarna skena och fantisera ihop allt möjligt och då blir mörkret läskigt.

Jaja TV:n ger ju lite sällskap i alla fall.

33+0

Just nu känns det inte som att det händer så mycket när det gäller graviditeten från vecka till vecka. Visst märker jag att livmodern börjar komma högt upp och att det börjar vara trångt för lilla pyret därinne, men annars lunkar det på. Jag passar på att umgås med kompisar nu när jag kan, känns som att det kan bli mindre med det i början sen när pyret är fött. Har blivit en riktig bullmamma och frysen är numera full med kakor och bullar. Kan dock säga att jag inte är det minsta sugen på varken kakor eller bullar. Sambon är tvärtom och kunde han skulle han tömma frysen på två dagar. Han är ett riktigt kakmonster om man säger så :)

Dagens mage

Tycker inte det händer så mycket med magens storlek längre heller. Verkar mest vara livmodern som växer. Ganska skönt eftersom jag var stor redan tidigt i graviditeten. Skulle nog vara väldigt jobbigt om magen fortsatte växa i samma takt fram till förlossningen. Men visst känner jag av att livmodern blivit större och det trycker upp mot lungorna om jag böjer mig framåt och att ligga på rygg är inte längre att tänka på. Får hjärtklappning och typ svimningskänsla direkt. Tror att pyret fixerat sig nästan helt de senaste dagarna. Känns nämligen som att livmodern är lite lägre nu än tidigare. Inte lika trångt för magsäcken längre när jag äter.

Pyret lever om rejält därinne. H*n fortsätter sätta ut sin fot (tror jag) långt ut åt höger och ibland åt vänster, inte det minsta skönt, men ändå mysigt att så tydligt känna att det är en kroppsdel där under huden.

Den här veckan blir inte jättekul. Kommer att vara själv i stort sett hela veckan. Sambon ska iväg på utbildning med jobbet tisdag och onsdag och sen jobbar han resterande dagar. Men han är i alla fall ledig i helgen. Och sen ska vi hinna med första föräldragruppsträffen nu på torsdag. Så lite ses vi ju :)

32+6

Sista dagen på vecka 33. För andra dagen i rad är jag vaken alldeles för tidigt. Men idag var det bra att jag vaknade och tittade på klockan 05:25. Sambon låg nämligen fortfarande och sov, han skulle ha vaknat 04:30 och åkt till jobbet 05:00. Jag kunde ju glömma att somna om sen efter att ha väckt honom och gått upp och gjort smörgåsar. Men ska nog försöka sova någon timme snart. Brukar gå bra att somna runt kl 8 och sen sova till cirka kl 10.

Två kvällar i rad har jag haft jätteont i magen. Smärtorna beror på att jag blir jättegasig och uppblåst i tarmarna och sen kommer inte gaserna ut. Antar att pyret trycker på tarmen. Det hjälper att ligga ner på höger sida och sen släpper det av efter några timmar. Hoppas det är bättre ikväll.

32+1

 Igår gick vi in i vecka 33. Nu börjar det verkligen kännas tungt. Har mycket sammandragningar när jag går som släpper av om jag lägger mig och vilar. Men har svårt att ligga ner eftersom jag får ont i höfterna när jag ligger på sidan och på rygg kan jag bara ligga några minuter innan jag känner mig svimfärdig och andfådd. Antar att pyret trycker på bukaorta när jag ligger på rygg. Har även fått ont i svanskotan. Särskilt om jag sitter ner länge. Men det känns även när jag står och går. Antar att det är fogarna som luckras upp. Har börjat känna ilningar i blygdbenet fram också och de kopplar jag till fogarna de med. Som att det inte räckte med ilningarna i underlivet som jag får så fort pyret rör på sig när jag står upp.

Oj nu lät det som att jag inte hade något roligt att säga om att vara gravid. Men egentligen så mår jag bra och att vara gravid är det mest underbara som jag varit med om hittills i mitt liv. Men visst längtar jag tills lilla pyret är här ute hos oss.

Magen 32+0

Har försökt att föreställa mig hur det kommer att bli efter förlossningen. Men det är verkligen jättesvårt. Jag kan måla upp en bild av hur det kommer att vara när värkarna startar, när vi kommer in till förlossningen, när krystvärkarna startar, men sen tar det stopp. Jag kan helt enkelt inte måla upp en bild av när pyret väl är fött. Känns nämligen så overkligt att det lilla liv som just i detta nu sparkar och lever runt inne i min mage om bara några veckor kommer att ligga på mitt bröst. Och som sagt ännu svårare är det att se bilden av att vi kommer hem. Men det kommer ju att gå alldeles utmärkt oavsett vilken bild jag har eller inte har. Tänker på stackars sambon som måste ha det ännu svårare att tänka sig in i hur det kommer bli. Han har inte ens en bild av hur det kommer att vara på förlossningen. 

Vi fick äntligen hem vår vagn förra veckan och den är så fin. Jag gillar den skarpt. Har redan bäddat i åkpåsen och den står redo inne i barnrummet.

 Babyskyddet står även det och väntar på att packas in i bilen när det är dags att åka till BB.

Har idag faktiskt bäddat både vagga och säng. Kanske kan ses som tidigt, men jag mår bättre i psyket av att veta att allt är klart. BB-väskan håller på att packas, allt till pyret är packat och lite av mina saker. Har en checklista (ovanligt för mig) över vad som ska ner. Det gör att jag inte blir lika stressad. Och faktiskt är allt utom en nagelsax inhandlat till pyret. Och babygym då, men det ska jag som sagt önska i julklapp istället. Till mig är också nästan allt inköpt. Ska bara åka in till stan någon dag och köpa lite amningströjor och linnen.

Nu fixar jag mest med lite lullull i bebisrummet, hyllor som ska upp och sånt. Har börjat baka kakor och bullar också inför de besök som kommer att bli när pyret är född. Skönt att slippa tänka på sådant sen. Ska köpa lite aluminiumformar också och laga typ lasagne och gratänger och frysa in så att vi slipper laga mat första dagarna efter att vi kommit hem från BB. Den tiden ska vi bara ägna åt att lära känna våran nya familjemedlem.

31+3

Igår var jag hos BM på vecka 32-besök. Tog upp att jag fått mer och mer sammandragningar och de här ilningarna som jag kan få ner i ljumskar och inne i slidan. Sammandragningarna tyckte hon inte var någon fara eftersom jag inte får ont av dem, men om jag känner som mensvärk ihop med dem så ska jag säga till henne. Ilningarna tror hon beror på att pyret börjat fixera sig och därför trycker på nerver i bäckenet.

SF-mått 32

Hjärtljud 148. När hon lyssnade på hjärtat hörde hon även att pyret hade en pulsökning. Det är tydligen bra att de har det och det visar att de mår bra.

Blodtryck 105/55. Lägre än vad det brukar vara, men inget ovanligt för mig som ibland får ner mot 90 systoliskt. Och BM sa att hellre lågt än högt och det stämmer ju.

Hb 113. Sjunkande, sist var det 117. Själv tycker jag inte att det är så jättelågt, men å andra sidan hade jag något på 130 vid inskrivningen så jämfört med det är det ju lågt. Vi kommer att kolla om  det nästa gång för att se att det inte sjunker för mycket. Eftersom jag hade ett transferrinvärde på 97 vid inskrivningen borde kroppen klara att kompensera utan hjälp av järntabletter.

B-glukos 4,5. Sockret ligger verkligen stabilt. Skönt att slippa glukosbelastning.

Besök i vecka 35 så ska vi kolla igen och om det inte heller då går att känna så kommer jag att få göra ett extra ultraljud för att se hur det lilla pyret ligger.

Vikt 93kg. +20kg sedan inskrivningen. Stämmer ju någorlunda med hur det ser ut när jag väger mig själv. Min BM sa dock att det inte var någon fara. Hon tror att en del av det är vätska som jag samlar på mig även om det ännu inte syns att jag är svullen. Hennes enda råd var att jag ska fortsätta äta regelbundet med 2 mellanmål. Känns bra.

Bm kunde dock inte känna om bebisen verkligen har huvudet neråt. Tydligen är mitt lilla pyre inte så samarbetsvillig :) Hon tycker att huvudet borde vara neråt, men vågar inte säga säkert. Vid nästa besök i vecka 35 så ska vi kolla igen och om det inte heller då går att känna så kommer jag att få göra ett extra ultraljud för att se hur det lilla pyret ligger.

Mindre rolig grej är att mottagningen jag går på kommer att stänga efter jul. Det är en privat mottagning men med landstingsavtal och nu har inte landstinget förlängt avtalet. Det betyder att min barnmorska slutar 1/12 så då får jag gå till den andra som finns där. Går jag sen över tiden och behöver ytterligare besök efter jul kommer jag att få gå till Landstingets kvinnohälsa. Tråkigt tycker jag för jag har verkligen tyckt om att gå på den mottagningen. Måste komma ihåg att fråga nästa gång hur jag gör med efterkontrollen. Om det är på kvinnohälsan jag kommer att göra den då.

Summasummarum

Dagen blev inte så tråkig som jag trodde. Paketet jag väntade på levererades redan vid kl 11 på förmiddagen. Så det blev en tur till syster  för kaffe. Stannade där till kl 14 cirka. Kom hem till en nyvaken sambo som ville åka in till Biltema. Så då passade vi på att gå till IKEA och köpa en ram till en tavla som ska sitta i barnrummet. Sen hamnade vi även på EM och köpte faktiskt en soffa! Den ska levereras någon gång mellan v46-48 så inte alls särskilt lång leverenstid.

Jag och sambon har gått runt och svurit över att vi inte fått någon avi om att vagnen är skickad. Men nu när jag loggade in på min mail så hade den visst kommit. Fast den hade hamnat i skräpposten så det var därför jag inte sett det när jag kollat mailen på mobilen. Enligt uppgifter på schenkers hemsida beräknas vagnen levereras redan 24/10 så det är ju snart! Två paket kommer den i så antar att bilskyddet skickas i ett eget paket. Men båda skulle komma samtidigt i alla fall :)

Missade dock att ringa familjerätten eftersom jag åkte till min syster. Men får göra det på torsdag istället.

Tråkdag och bebisfix

Idag känns som en riktig tråkig dag. Sambon sover efter nattjobb och jag är fast här hemma eftersom det ska levereras ett paket någon gång idag. Har inga problem med att vara hemma en hel dag, men när sambon sover är det ju lite begränsat hur mycket jag kan sysselsätta mig med. Vaknade kl 06:40 så har redan hunnit med all tvätt, sista maskinen pågår nu. Skulle behöva ge mig ut i trädgården och ta upp de sista lövhögarna, men det regnar förfullt ute och jag har inga regnkläder som jag fortfarande får på mig över magen. Skulle även behöva dammsuga, men det går ju inte när sambon sover. Så just nu sitter jag här och glor på dåliga såpoperor på tv. Kan ju inte bjuda över syster med son heller för då vaknar väl sambon. Syster kan väl vara tyst, men hur får man en sprallig pojke på 9 månader att vara lite tyst. Omöjligt.

Sambon ringde till företaget som vi beställt vagnen och bilskyddet ifrån igår i alla fall. De hade fått in vagnen till sig och den skulle skickas med schenker idag. Så det borde komma en avisering till mailen om det idag. Undrar om den hinner komma denna vecka? Schenker kan ju ha lite längre leveranstid ibland. 2-4 arbetsdagar står som normalt, men ibland kan det ta 1-2 arbetsdagar extra. Men skönt att få den där aviseringen och veta att vi snart har vagnen här. Ett moment mindre att vara stressad över.

Jag ska ringa familjerätten idag också. Men de hade bara telefontid 13:00-14:30 så får vänta lite med det. Ska bara se till att inte missa telefontiden :-o Ibland har jag en förmåga att göra just det. Men jag får väl lägga in en påminnelse i mobilen.

Har budat hem lite till bebis från tradera. En bröstpump och ett babynest. Bröstpumpen vann jag i fredags och den kom redan igår! Snacka om snabb leverans! Fick den till ett bra pris. Den kostar ny på apoteket 599kr men jag fick denna som är använd 2 gånger för 160kr så det tycker jag var en bra deal. Babynestet har jag inte fått hem än, men det skickas med schenker och avin kom igår så det borde komma under veckan. Bara vagnen och bilskyddet kommer hem så har vi i stort sett allt till bebis! Har kvar att gå till apoteket och skaffa lite salvor och mediciner som kan vara bra att ha hemma och så ska jag köpa hem lite mer blöjor. Köpte ett paket blöjor häromdagen att ha allra första tiden, men ska köpa ett paket med blöjor för 3-6kg också. Det jag köpte var för 2-5kg. Sen är det lite piffning kvar att fixa i barnrummet, men det är inget som jag känner måste vara helt klart när bebis kommer. Lite hyllor och ramar som behöver köpas. Sen ska jag åka hem till mina föräldrar och se om jag kan hitta mina gamla mjukdjur. Det är framförallt 2 stycken som var mina favoriter som liten och som jag vill att pyret ska ha. Och just det ett babygym är kvar att köpa också. Men det tänker jag och sambon önska oss i julklapp eftersom pyret ändå inte kommer att använda det första tiden.

Hormoner och röda naglar

Idag är första gången jag inte känt mig vacker som gravid. Har under hela graviditeten känt mig kvinnlig och vacker och det gör jag fortfarande. Men det gjorde jag inte tidigare idag. Blev jätteledsen och upprörd. Och allt på grund av att jag inte nådde ner till mina tår för att måla dit nytt nagellack. Just i den stunden kände jag mig bara stor och tjock. Det gick dock över snabbt. Gissar att alla hormoner som just nu lever runt i kroppen i kombination med sömnbristen var största orsaken till det hela. Stackars sambon fick sig dock en känga för att han inte kan måla nagellack. Kan inte vara lätt att leva ihop med gravida mig.

31+0

Alltså var tar tiden vägen egentligen? Nu är det bara 2 månader kvar till bf. Bara 62 dagar kvar tills vi får träffa det lilla pyret. Åh vad vi längtar.

Vågen visar idag 91,5kg så +1,8kg sedan förra veckan. Skönt att se att den gått upp lite igen. 1,8kg på totalt 4 veckor känns inte så mycket. Men de säger ju att man går upp som mest i slutet av graviditeten så ska bli spännande att se hur min kropp beter sig.  Och hur stor kan magen egentligen bli? Pyret skulle gärna få fixera sig snart så att magen åker ner lite. Nu känns det som att den är uppe i halsen på mig. Men trots det har jag inte några större besvär av halsbränna tack och lov. Kan få lite sura uppstötningar om jag lägger mig ner strax efter att jag har ätit och någon natt då och då har jag känt av den där brännande känslan i bröstet. Men jag står ut.

Börjar bli riktigt svårt att sova på nätterna. Får vrida och vända på mig hela tiden och springer på toaletten titt som tätt. Detta har resulterat i att jag är väldigt trött på dagarna. Får helt enkelt bli bättre på att ta en tupplur mitt på dagen för att minska tröttheten. Men det är svårt. Samtidigt som jag är så trött så vill jag göra massor. Framförallt vill jag fixa här hemma, städa, tvätta och plocka. Antar att det är det som kallas att boa.

Hur tidigt ska man egentligen packa BB-väskan? Och vad ska man packa ner? Jag har plockat ihop lite kläder till mig och pyret som jag i alla fall ska ha med. Men sen då? Jag ska skaffa ett par tofflor att ha på sjukhuset. Kan nämligen inte förlika mig med tanken att gå barfota. Inte när jag jobbat på sjukhuset och vet vad som kan finnas på de där golven. Men än så känns det lite tidigt att packa själva väskan. Men samtidigt vill jag ha den klar och redo ifall förlossningen startar tidigare. Min syster fick ju liksom sin lilla pojke i v 36.

Ska kontakta företaget vi beställt vår vagn ifrån också. Leveranstiden skulle vara 8 veckor, nu har det gått 10veckor. Sambon ringde dem när det gått 8 veckor och då sa de att den borde komma som efter 9 veckor, men det har den alltså inte gjort. Visst att det är långt kvar tills vi behöver den, men jag blir stressad över att ha lösa trådar som jag inte har kontroll över... Ska även ringa familjerätten den här veckan så att vi kan gå och ordna faderskapet nästa vecka när sambon är ledig.

I övrigt passar jag på att träffa kompisar nu när jag är ledig. Så skönt att kunna ses när som helst utan att behöva ta hänsyn till arbetstider.  Sen ska jag på vecka 32-besök hos BM på onsdag. Ska bli kul att se hur värdena ser ut nu. De har ju sett jättebra ut hittills så hoppas de ska fortsätta göra det även resten av graviditeten.

Ledigt!

Idag jobbade jag mitt sista arbetspass. Så nu är jag ledig. Helt plötsligt känns det lite konstigt, fast samtidigt otroligt skönt. Kommer att sakna mina kollegor, men inte att gå till jobbet. Nu ska jag njuta och förbereda ordentligt inför pyrets ankomst. Har redan tvättat alla bebiskläder och de hänger på tork i detta nu. Skulle vilja bädda spjälsängen och vaggan, men det känns lite väl tidigt än. Men snart så. Om några veckor. Ska ta tag i att sätta upp hyllorna i bebisrummet också, men det får jag ta i helgen när sambon är hemma. Är så svårt att få dem raka om man ska stå och måtta själv.

30+0

Den här natten har inte varit rolig. Inte så att jag mått dåligt, utan för att jag legat sömnlös precis hela natten fram till cirka 04:30. Skulle egentligen varit på jobbet kl 07:30, men insåg att det inte skulle funka så passade på att ta ut lite flex och börjar kl 10 istället. Misstänker att boven bakom sömnlösheten är att jag drack 1 kopp kaffe igår kväll vid 18-tiden. Har aldrig haft svårt att sova på grund av att jag gjort så tidigare, men antar att kroppen inte är lika van vid kaffe längre.

Pyret har också varit vaken inatt, rumlat runt därinne så fort jag vänt på mig. Och halsbränna har jag också känt av för första gången när jag inte jobbat natt. Men inget av det skulle jag ha vaknat av om jag bara kunnat somna. Nu när jag låg vaken däremot blir det så mycket tydligare.

Ny vecka idag igen. Och vågen står fortfarande stilla på 89,7kg. Kan det vara farligt för pyret? Jag äter ju som jag ska, men kanske är det mellanmålen som är för små. Äter inte något "matigt" mellanmål utan de består oftast av frukt. Svårt att tvinga i sig mer när jag inte är hungrig. Mycket lättare de perioder jag har konstant hunger. Får ta upp det med BM nästa vecka.


Dagens mage

Min älskade mage. Älskar verkligen min gravida kroppa och alla förändringar som sker med den.

Bebisrummet

Nu är renoveringen av bebisrummet så gott som klart! Det enda som är kvar att göra är att sätta upp 2 st hörnlister. Sambon skulle köpa dem idag så det blir att sätta upp dem imorgon.

Så här såg det ut i rummet innan renovering

90-tals tapet med en bård mitt på, en blekt plastmatta och en avskavd dörr. Inte allt för upplyftande.

Och så här ser det ut nu

 Älskar den här lampan. Ett riktigt fynd från Ullaredsresan. 

 Det väldigt billiga golvet som jag visat tidigare. Blev en bra kontrast till de vita väggarna. 

Kunde inte låta bli att bära in möblerna trots att det inte är helt färdigt än. Ville se hur helheten blev och testa möbleringen. Måste säga att jag är mycket nöjd. Nu ska bara alla bebiskläder och sängkläder tvättas så att jag kan bädda och piffa det sista :) Vaggan ska inte vara inne i bebisrummet. Vi funderar på att ha den i vardagsrummet för pyret att sova i på dagarna. En kompis till mig hade så och det var väldigt smidigt. Sen vet vi ju inte om vårat pyre kan sova med rörelser och ljud runt sig, men vi får väl testa. Spjälsängen kommer ju inte heller att vara inne i bebisrummet i början. Den kommer att stå inne i vårat sovrum första tiden så att vi har pyret nära oss.

Fick igår förresten veta att jag jobbar mitt sista arbetspass redan på torsdag :) Så snabbt det har gått.

29+0

Vecka 30, bara 10 veckor kvar till BF. Helgen som varit har präglats av sammandragningar. Värst i lördags och beror antagligen på de 3 jobbnätterna. Fortfarande inga sammandragningar som gör ont, men magen känns lite trött eller hur man ska säga. Och mina magmuskler i nedre delen av magen har gjort ont. Det har även börjat göra ganska ont ibland när lilla pyret rör på sig. Det spänner något otroligt vissa gånger. Och den här helgen verkar det som att h*n gjort kullerbyttor. När jag var hos BM tyckte hon det kändes som att huvudet låg neråt och så har jag också tänkt eftersom hicka känts ovanför blygdbenet. Nu i helgen har hickan känts ute på höger sida och vid naveln.

Vikten har inte ändrats ett gram den här veckan. Vågen visade fortfarande 89,7kg nu på morgonen. Sätter det i samband med att jag inte känt hunger hela tiden som tidigare veckor.

Dagens mage

Inte heller magen har växt något nämnvärt denna vecka. Men det känns att själva livmodern kommer högre och högre upp. Allt annat trycks undan. Men jag tycker bara det är skönt om magen inte blir jättemycket större nu. I alla fall inte innan jag får gå hem från jobbet på graviditetspenning. Det börjar bli alldeles för tungt och den är i vägen.

200 dagar

Så länge har jag varit gravid idag! Tiden har gått så fort samtidigt som den går så långsamt. Om 80 dagar är vi framme vid BF. Blir så lycklig bara jag tänker på det. Kommer oftare och oftare på mig själv med att ligga och le och skratta i min ensamhet, men handen på magen. Kan inte beskriva den lycka jag känner när jag tänker på vårat lilla pyre. Lycka blandat med en enorm tacksamhet att vi fått möjligheten att uppleva det här. Som det känns nu finns det inget större än att få bli föräldrar, att jag får äran att bära på det här lilla miraklet. Längtar så tills lilla pyret ligger i min famn.

Har fortfarande inte börjat oroa mig för förlossningen. Känner verkligen ingen nervositet över den. Känner lite så att det lilla pyret kommer att komma ut oavsett vad jag gör. Är inte rädd för smärtan, vet att jag har hög smärttröskel och har inga problem att hantera smärta. Den här smärtan kommer ju dessutom leda fram till något underbart.

Har upptäckt ett litet problem med att vara gravid på höst/vinter. Alla mina jackor är för små och går därmed inte att knäppa över magen. Och det finns inte något större utbud på jackor för gravida i affärerna. Finns en hel del på internet, men de kostar lite för mycket för min del. Kommer ju inte att använda jackan så mycket och då känns det helt onödigt att lägga 1000kr på den. Hittade en jacka på H&M igår som jag köpte. Den kostade 399kr så helt okej pris. Den är väldigt tunn, men funkar ju nu när det inte är så jättekallt. Tror nog att jag kan ha den även i vinter med en tjock tröja under, om det inte blir för kallt i vinter. Det bästa är att jag nog kan ha den sen när jag inte är gravid också.

Räknar ner till jag går på ledighet nu. Kan vara så att jag går hem tidigare än 23/10. Såg på schemat på jobbet att jag var struken redan från 19/10! Men i så fall får jag nog ta ut semester för de två passen jag skulle jobbat då. Får ju liksom ingen ersättning från FK förrän 23/10. Känns som ett mindre problem. Har alltså antingen 10 eller 12 pass kvar att arbeta nu. Helt sjukt lite. Men om arbetspassen kommer att fortsätta vara så som det inatt så skulle det aldrig funka att jobba längre. Kroppen orkar helt enkelt inte. Jag har dock lite svårt att acceptera att jag inte längre klarar lika mycket. Har alltid varit sådan att jag vill göra mitt allra bästa.

28+1

Idag var jag på mitt vecka 29 besök hos BM. Allt såg fortsatt bra ut. Sf-mått: 28cm BT: 120/65 B-glukos 4,4 Bebisens hjärtljud:140slag/minut.